Under sommaren har jag, som så många andra, följt folkfesten fotbolls-VM. Jag som är väldigt intresserad av både sport och sparande blev väldigt glad när jag tittade på en intervju med spelare från det svenska landslaget och fick ett uppslag till inlägg här på fondbloggen.
Om du har följt fotbolls-VM i media har du säkert sett en artikel om vilka prispengar som spelare och förbund får beroende på hur de placerar sig i turneringen. Den här gången var det Sportbladet som gjorde en intervju med flera spelare i den svenska truppen och frågade vad de ska göra med de ca 1,8 miljoner kronor som de nu var garanterade. Då hade de precis slagit ut Japan och var klara för semifinal. Faktum är att alla deltagande spelare får ett rejält klirr i kassan efter VM. De som spelar gruppspelet får över 300 000 kr var medan de spelare som är med och vinner finalen kammar hem nästan 3 miljoner.
Men det finns ju fler situationer när en större summa pengar kan komma in på kontot. En storvinst på lotto eller ett arv. Oavsett situation tänkte jag i det här inlägget gå igenom hur du kan tänka om hamnar i situationen att du får en större summa pengar vid ett tillfälle.
Vad behöver du pengarna till?
Den första frågan du ska ställa dig är vad pengarna ska användas till. Och den frågan kan ju ha flera svar. För du kanske tycker att en del av pengarna behövs här och nu, medan en annan del kan behövas om ett par år samtidigt som den sista delen inte behövs på överskådlig tid. Det finns inga rätt eller fel svar på denna fråga, du bestämmer vad som är viktigt för dig. Men som sparekonom tycker jag det är viktigt att du extra noga tänker igenom hur pengarna kan användas i framtiden. Jag tror det är mycket enklare att komma på saker som kan konsumeras här och nu än att ha tålamod med att i stället köpa något i framtiden. Men den som har tålamod brukar kunna belönas med att pengarna växer och blir mer. Vi återkommer till det.
Lägg pengarna på olika tidskonton
Hinkar, högar eller konton. Det finns många ord för samma begrepp. Jag väljer att kalla det för tidskonton. Konto är ju ett ställe där vi kan förvara pengar och jag tycker att det är bra att ha olika konton beroende på hur länge de ska förvaras där. Så du behöver ett par tidskonton.
- Inom ett par år-kontot. Här ska du ha pengar som du behöver snart och som du inte vill ska svänga i värde. Pengarna kommer inte ha förutsättningar att växa sig stora, men de kommer inte heller tappa nämnvärt i värde. Om ”ett par år” är 1, 2 eller flera år spelar mindre roll. Det viktiga är att pengarna bevaras i den storlek som de är nu.
- 3 till 5 års-kontot. På det här kontot tycker jag att du kan lägga pengar som du är rätt säker på att du inte behöver för att försörja ditt liv eller för att göra ett större köp i närtid. Du kanske har några sparmål som ligger en längre bit framåt i tiden och som du har råd att utsätta för lite större svängningar. De kanske växer till sig lite större, men du har också råd med att de kanske krympt en aning när du väl behöver dem.
- Om minst 5 år-kontot. På det här kontot kan du lägga pengar som du verkligen kan avvara. Pengar som du vill sätta i ordentligt arbete för att de ska kunna växa sig större. Ju hårdare pengarna arbetar desto större svängningar kan de utsättas för, både uppåt och nedåt. Det får därför inte bli en privatekonomisk katastrof om de här pengarna sjunker ordentligt i värde, kanske till och med försvinner. Den sannolikheten är väldigt liten, men det kan vara bra att tänka så för att minimera risken för att hamna i en situation där du behöver pengarna när aktiemarknaden gått ned kraftigt.
Om du tycker att det är krångligt eller för mycket att ha tre konton, så räcker det också med två. Strunta då i 3 till 5 års-kontot och fokusera på de två andra. Ett för pengar du behöver eller kan behöva snart och ett för pengar du verkligen kan avvara under lång tid framöver.
Hur ska pengarna sättas i arbete?
Pengar som du behöver i närtid och som inte ska utsättas för några större svängningar hör bäst hemma på ett sparkonto med bra ränta och insättningsgaranti. Från ett sparkonto går det dessutom snabbt att få tag på pengarna när köptillfälle uppstår. Alternativet är att köpa så kallade korta räntefonder, de svänger mindre och har lägst förväntad avkastning av fondkategorierna. I bilden nedan kan du se hur olika fondkategorier passar olika spartider.
För pengar som du lägger på 3 till 5 års-kontot finns det utrymme för att ta lite mer risk med. Här var det ju inte lika viktigt att pengarna bevarades som på inom ett par år-kontot. Det ger dig utrymme kliva upp en bit på risk/möjlighet-skalan. Jag skulle säga att kategorin blandfonder är lämplig för denna tidsperiod. Om du inte vill köpa en färdig blandfond går det såklart utmärkt att göra en egen blandning genom att välja en eller flera aktie- och räntefonder.
Sist men inte minst har du pengarna som du ska kunna ha mest tålamod med. De som är på om minst 5 år-kontot. För den sparhorisonten tycker jag att aktiefonder ska vara i fokus. Det är den fondkategorin som har möjlighet att ge högst avkastning över lång tid. Sedan finns det som du ser flera olika typer av aktiefonder som alla har olika typer av risk/möjlighet. Ju smalare en aktiefond är desto högre upp på skalan – och tvärtom. Det går alldeles utmärkt att välja flera fonder med olika inriktningar.
Ska alla pengar sättas i arbete samtidigt?
Ja, egentligen. Normalt sett brukar jag prata om månadssparande här på bloggen. Det är ju det absolut vanligaste sättet att investera. Eftersom de flesta får sin lön månadsvis är det också det naturliga spartillfället. Fördelen med månadssparande är också att du sprider ut dina köp över olika tidsperioder och sänker risken för att köpa vid fel tillfälle.
Med en klumpsumma är detta lite svårare. Men inte när det gäller de pengarna som du väljer att lägga undan för att använda inom den närmsta tiden. Ett sparkonto med insättningsgaranti kan du utan problem lassa in 1 050 000 kr i ett svep. Det är nämligen den summan som insättningsgarantin täcker. Är det mer pengar du ska ha på inom ett par år-kontot? Då kan du öppna ett till sparkonto hos ett annat institut (beloppsgränsen för garantin gäller nämligen bara inom samma institut) eller komplettera med en kort räntefond.
För aktiefonder finns det delade åsikter om vad som är klokast. De som är duktiga på att räkna hävdar ibland att det är rationellt att investera allt på en gång. Men det finns ju en mental aspekt i det som jag inte tycker att man ska bortse ifrån. Om det känns bättre att dela upp klumpsumman och investera delarna då och då över en längre tidsperiod, säg 6–12 månader så gör det. Det kan visa sig vara lika klokt som oklokt i efterhand, vi vet ju trots allt inte hur börsen kommer att utveckla sig. Men du kan i alla fall luta dig mot att du gjorde ett val som kändes bra i magen och det tycker jag är viktigare än att det är strikt rationellt.
Sparkonto, depå, ISK, KF?
Ska pengarna vara på ett sparkonto ska du som sagt välja ett med bra ränta och insättningsgaranti. Det finns många olika sajter där du kan jämföra vilken sparränta olika institut ger, kolla på det. För fonder som kan köpas på en depå, ett investeringssparkonto (ISK) eller en kapitalförsäkring (KF) är det inte riktigt lika enkelt, men inte heller särskilt svårt!
ISK och KF har ungefär motsvarande förutsättningar, i alla fall när det kommer till beskattning. Och det är just skatten jag tänkte fokusera på här. ISK och KF är schablonbeskattade, vilket innebär att du betalar en årlig skatt oavsett hur utvecklingen varit på dina investeringar. Med en depå däremot så betalar du 30 % skatt på faktiskt realiserade vinster och du har en möjlighet att kvitta vinster mot förluster i din deklaration. Tumregeln säger att om du tror att dina investeringar kommer att avkasta mer än statslåneräntan plus den procentenhet som plussas på i Skatteverkets beräkning så är de schablonbeskattade kontona fördelaktiga.
När du köper aktiefonder bör din förväntade avkastning överstiga detta och då tycker jag att ISK eller KF är bäst. För ränte- och blandfonder är det svårare att göra en bedömning, tycker jag. Men för egen del hade jag nog valt att använda en depå för räntefonder och ISK/KF för bland- och aktiefonder.