Vilket konto är bäst för mitt långsiktiga sparande i fonder?

Den senaste tiden har jag sett många frågor och svar om vilken typ av konto man ska spara långsiktigt på. Är det verkligen investeringssparkontot som är bäst nu när räntan stiger? Det beror på, som en jurist hade sagt.

Den här frågan är inte helt enkel att besvara. För det är faktiskt precis som jurister brukar säga, att det beror på. I det här blogginlägget tänkte jag gå igenom hur jag tänker kring den här frågan.

Vilka val kan jag ens göra?

För den som behöver ett konto att köpa sina fonder på finns det tre alternativ. Det första är en klassisk depå (kan kallas fonddepå eller aktie- och fondkonto). Kärt barn har många namn, men de har alltid samma karaktär. Varje år betalar du en schablonskatt på 0,12 % av fondernas värde vid årets början. Dessutom ska du betala skatt när du sålt en fond med vinst. Vad du i slutändan får betala får du reda på i samband med deklarationen. Då kvittas nämligen förluster mot vinster. Så om du har sålt fonder med både vinst och förlust under året läggs detta automatiskt ihop. Blir det en nettovinst beskattas den med 30 %. Du behöver alltså inte själv hålla koll på och deklarera köp- och säljkurser som när du handlar aktier på samma typ av konto.

Investeringssparkontot (ISK) har sedan lanseringen 2012 seglat om fonddepån i popularitet. Det finns helt enkelt fler fondkronor placerade på ISK idag. Den stora skillnaden mellan de här två kontotyperna är beskattningen. Till skillnad från fonddepån behöver du med ett ISK betala ”lite” skatt varje år. Jag säger lite inom citattecknen för att det är just den här frågan som diskuteras just nu, alltså hur stor den här skatten får vara innan det blir mer intressant att börja fondspara på en fonddepå igen. Vi återkommer till det. ISK schablonbeskattas varje år istället för att vinstbeskattas som en fonddepå gör. Vad du ska betala i schablonskatt ser du också på din deklaration, det är inget du behöver deklarera själv.

Det tredje alternativet är kapitalförsäkringen (KF). Den är mer lik ett ISK än en fonddepå. En KF schablonbeskattas också, men inte i samband med deklarationen. Istället dras skatten från själva kontot varje kvartal. Anledningen till detta är att det rent tekniskt är försäkringsbolaget som du har din KF hos som står som ägare till fondandelarna, inte du. Så försäkringsbolaget drar skatten från ditt konto för att sedan skicka det vidare till Skatteverket. Beskattningen motsvarar den för ISK, men det sker alltså på ett annat sätt.

Debatten om skatten

Att debatten kring ISK blossat upp har att göra med att vi nu står inför ett årsskifte och en deklaration där vi vet att beskattningen för årets fondsparande kommer vara mer än dubbelt så hög som tidigare år. Det beror på att statslåneräntan har gått upp, precis som de flesta andra räntor.

Schablonbeskattningen baseras nämligen på statslåneräntan och tack vare att den under så många år varit låg har också beskattningen på ISK (och KF) varit låg. Ingen kunde nog vid införandet av ISK förutse att ränteläget skulle bli som det blev under åren med låga och negativa räntor. Därför införde politikerna i flera steg en höjning av skatten på ISK samt införde en lägsta nivå för hur låg skatten kunde bli.

När räntorna nu istället stigit kraftigt kan man argumentera för att också införa en högsta nivå för beskattningen. Ett annat alternativt är att permanent ta bort påslagen och lägsta nivån som lagts på under åren med låg ränta. Spararna behöver känna sig trygga med att den typ av konto de valt inte blir väsentligt sämre än något annat alternativ.

Ska man behöva räkna på det här?

Eftersom det är olika skatteförutsättningar för de olika kontoalternativen kan det finnas ett värde i att räkna lite. Men det här är en svår övning, för det kräver många antaganden. Jag är dessutom ingen skattejurist.

Men för att ha något att resonera kring har jag ett räkneexempel med följande parametrar:

  • Sparbelopp: 10 000 kr
  • Årlig avkastning: 7 %
  • Schablonskatt fonddepå: 0,12 %
  • Statslåneränta + en procentenhets påslag: 4 %
  • Skatt på kapitalvinst: 30 %

Med det här räkneexemplet betalar du mindre skatt med ett sparande på ISK eller KF de första 29 åren, men sen går fonddepån om och ifrån snabbt på grund av ränta på ränta-effekten som kommer av att du inte behöver betala av schablonskatt längs vägen. Istället får du avkastning på den.

Men då ska vi komma ihåg att det här exemplet bygger på att du valt ett fondsparande som du aldrig rör under 30 år. För så fort du gör en förändring förändras förutsättningarna i och med att du då får betala vinstskatt.

Exemplet bygger också på antaganden om vilken avkastning du får, hur statslåneräntan kommer att se ut, vilken vinstskatt som ska gälla osv. Att pricka alla dessa parametrar tror jag ingen kan lyckas med. Så räkneexemplet får symbolisera det komplexa i att försöka optimera sparandets utveckling efter val av konto.

Tumregeln då? Ja det finns en tumregel som säger att om du får en avkastning som är högre än statslåneräntan plus en procentenhet varje år så är ISK (och KF) skattemässigt bättre än en depå. Det stämmer för ett enskilt år, men som exemplet visar inte över längre tidsperioder.

Välj det konto som passar dina förutsättningar bäst

Att räkna på sparande är som sagt komplicerat, så låt oss istället kika på några faktorer som vi kan kontrollera istället.

Om en fonddepå har en långsiktig fördel i att kunna skapa ränta på ränta-effekt med pengar som på ett ISK varje år betalas in i skatt, så finns det också en baksida. Kontot ger en form av upplevd inlåsningseffekt på det sättet att du med en stor upparbetad vinst kan tycka att det är jobbigt att byta fond för att det kommer innebära att 30 % av vinsten ska betalas i skatt. Det gör att du kanske kommer att dra dig för att byta en fond till en annan som du gillar bättre. Ingen vet vad som blir bäst, men om du vill ha friheten att kunna byta fonder utan att det påverkar skatten är ISK eller KF att föredra.

Å andra sidan får du med ett ISK och KF betala skatt varje år, oavsett hur utvecklingen av dina fonder har gått. Men precis som att ett månadssparande låter dig spara lite i taget för att skapa något stort tycker jag att skatten kan ses i samma ljus. Betala lite varje år och undvik att en stor del av pengarna som du har på kontot kommer att behöva betalas i skatt där långt fram i tiden.

På en av sajtens faktasidor kan du läsa mer om hur skatten beräknas på de olika kontotyperna.

Gör ISK (och KF) skattegynnat

Det finns ju faktiskt ett förslag som skulle avgöra den här konto-matchen för många. När Tidöavtalet presenterades efter det senaste valet kunde vi läsa att 300 000 kronor på ISK skulle bli skattefria. Nu har det gått drygt ett år sedan förslaget presenterades och vi har ännu inte fått se det förverkligas. Finansmarknadsminister Niklas Wykman har visserligen uttryckt att de har hela mandatperioden på sig.

Jag hoppas verkligen att regeringen genomför det här förslaget för att förbättra ISK. Det är redan ett väldigt populärt konto att spara långsiktigt på och jag tycker inte att man ska riskera att den trenden förändras. Nu sitter vi i en situation där frågan om vilket konto som är bäst debatteras flitigt och för de som inte är väldigt insatta tror jag det här skapar förvirring och osäkerhet. Vilket kan leda till att många drar ner på sitt sparande.

Att subventionera ett sparande på upp till 300 000 kr innebär också att många kommer att gynnas. De som redan har mycket pengar på ISK kommer att påverkas en del, men relativt marginellt. Istället tror jag att det kommer få fart på många som kanske inte alls sparar i dag och det är ju den gruppen som sparandet är viktigast för.

Så summa summarum. Fundera inte allt för mycket på vad som är rätt och fel just nu. Det viktigaste är att du sparar. Och sen hoppas jag att Wykman & co minskar osäkerheten för vad som är det bästa valet och med tydlighet visar att ISK är ett kanonval för alla oss som vill skapa en långsiktigt hållbar privatekonomi.

/Philip