[et_pb_section admin_label=”section”]
[et_pb_row admin_label=”row”]
[et_pb_column type=”4_4″][et_pb_text admin_label=”Text”]Den 20 februari 2020 gick Stockholmsbörsen mot en negativ stängning. Dagarna därefter tappade börsen greppet helt och föll hejdlöst nedåt. En månad senare hade mer än 30 procent av börsvärdet raderats och en av de snabbaste börskrascherna i historien var ett faktum. Men rekorden tog inte slut där. Efter det kraftiga fallet såg många investerare chansen att köpa tillgångar till ett billigare pris, och återhämtningen tog fart. Ett år senare står vi här med en rekordhög fondförmögenhet i Sverige, såväl som rekordnivåer på börsen.
Men hur agerade vi fondsparare egentligen under året, och vad kan vi lära oss av detta? Detta fördjupande inlägg illustrerar fondspararnas dramatiska resa under pandemin, och vilka lärdomar vi kan ta med oss från året.
Fondspararnas dramatiska resa under coronaåret
Inledningen av 2020 fortsatte på den starka trenden från året innan. 2019 stängdes med både en god värdeutveckling på fondmarknaden så väl som med stora nettoinflöden. Riskviljan höll i sig och var fortsatt hög under inledningen av 2020. Hela 19 miljarder kronor strömmade in till aktiefonder under januari medan räntefonder, både korta och långa, noterade något mer blygsamma uttag. Under januari hade dock en del personer redan fått nys om ett virus som fått spridning i ett par länder, men det var fortfarande rätt avlägset för stora delar av världen. Inget kunde stoppa börsens framfart och den resan ville vi alla vara med på!
I februari intensifierades nyhetsflödet om ökad smittspridning. Många sparare började troligtvis reflektera över hur detta virus skulle kunna påverka både samhällen och ekonomin. Som ett resultat av denna smygande oro sålde man av aktiefonder till ett värde av cirka 16 miljarder kronor under februari. Istället valde man de mindre riskfyllda räntefonderna. Inflödena i korta och långa räntefonder summerades till runt 10 miljarder kronor. En klassisk riskmanöver vid oroliga tider.
Intensifierad oro och panik under mars
Det var dock i mars som vi verkligen började förstå verkligheten av att leva i en pandemi. Hela samhällen började stängas ned och ovissheten var enormt stor. Hur skulle detta egentligen utspela sig? Börserna tappade fotfästet och inom loppet av några veckor befann vi oss i en så kallad björnmarknad. För många var detta första gången deras egna sparande tog en ordentlig vändning nedåt. En knut i magen tog plats och tankarna fördes konstant till sparkapitalet som drastiskt minskade i värde. Hade jag tagit för stor risk?
Hela 80 miljarder togs ut från aktiefonder under mars. En enorm summa som är svår att få grepp om. Men även blandfonder och långa räntefonder ansågs spela i en för hög riskklass och noterade betydande utflöden om nästan 50 miljarder kronor. Bland de långa räntefonderna var det framförallt de mer riskfyllda företagsobligationsfonderna som spararna vände ryggen. Endast korta räntefonder kändes trygga nog för en del aktiva sparare och 31 miljarder sattes in i kategorin. Om man summerar nettoflödet för alla fondkategorier i mars togs hela 98 miljarder ut. En summa vi aldrig tidigare kunnat se. Att aktiefonder stod för 82 procent av utflödet visar hur dramatiskt spararna sökte sig bort från högrisktillgångar. Nettoutflödet på 80 miljarder i aktiefonder är även mer än dubbelt så stort som det tidigare rekordet på -35 miljarder i augusti 2011.
Fondspararnas dramatiska resa under pandemin. Bilden visar ettosparandet i fonder per månad under januari 2020 – februari 2021, mdkr.
Centralbankerna ljuset i tunneln
Pandemiskräcken kröp sig även in hos omvärldens centralbanker under mars och gigantiska stimulanspaket lanserades blixtsnabbt. Agerandet lugnade marknaden och vändningen i slutet på mars var ett faktum. De aktiva fondspararna sökte sig snabbt tillbaka till mer riskfyllda investeringsalternativ efter raset. I september 2020 hade hela utflödet på 80 miljarder i aktiefonder redan återhämtats och året avslutades med ett nettoinflöde om 66,5 miljarder. Det är det tredje största inflödet i aktiefonder under ett kalenderår sedan 1994.
I takt med ett ökat inflöde i aktiefonder minskade sparandet i räntefonder, med ett negativt nettoflöde från korta räntefonder mellan mars och november. Nettoflödet i långa räntefonder höll sig däremot positivt i stora drag, men i betydligt lägre utsträckning än i kategorin aktiefonder. Såväl nettoinflöden som avkastning återvände även till företagsobligationsfonderna.
Trenden med stora inflöden i aktiefonder har fortsatt även under inledningen av 2021, samtidigt som intresset för räntefonder varit blygsamt. Ett år sedan de enorma rörelserna på fondmarknaden har vi återigen nått rekordnivåer för den svenska fondförmögenheten och dramatiken från kraschen på finansmarknaden känns alltmer avlägset.
Vad kan vi lära oss av detta?
Den största och viktigaste lärdomen vi kan ta med oss från detta historiska år är i min mening att vi aldrig kan förutspå rörelser på de finansiella marknaderna. När man väl kommit till denna insikt inser man även att det inte är någon idé att anpassa sitt sparande efter dessa hypotetiska rörelser. Det viktiga är att hålla fast i sin strategi, en strategi som man bör vara bekväm med i alla börsväder. Är du inte bekväm, och en knut i magen börjar ta form vid minsta rörelse nedåt, har du troligtvis tagit för stor risk. A och O när det kommer till ett sunt sparande är riskspridning och att rätt pengar ligger på rätt plats.
Ännu en lärdom är att det verkligen finns en risk med att spara i fonder och aktier. Under många år har börserna taktat uppåt, och ibland sidledes, utan större nedställ. Detta kan ha gett en falsk bild av att investeringar i fonder och aktier inte är förenade med några större risker. Men det finns uppenbart en risk – något vi alla blev varse om i fjol. Samtidigt klargjorde det gångna året även vilken risk det finns att stå vid sidan av. Om du var en av de som klev av börsen när det blev svettigt har du även missat en fantastisk värdeutveckling därefter.
Det absolut bästa du kan göra när det kommer till ditt långsiktiga sparande är faktiskt att inte göra något alls. Varken när det råder hysteri på börsen och det känns som att allt är övervärderat, eller när det är totalt becksvart och det känns som börsen ska kollapsa. Om du inte tror mig ska du ta en titt på illustrationen nedan:
Fondspararnas dramatiska resa sett till värdeutvecklingen för tre sparare med samma sparkapital men olika sparstrategier. (jan 2020 – feb 2021)
Tre sparare med samma förutsättningar men olika strategier
I diagrammet ovan har vi tre sparare representerade som samtliga gick in i 2020 med ett totalt sparkapital på 100 000 kronor. Alla tre har ett månadssparande på 500 kronor, men agerade olika under pandemin. Den orangea stapeln illustrerar en sparare som fortsatte månadsspara fram tills det kändes alldeles olidligt i mars och därmed sålde sina aktiefonder för att inte riskera större förluster. Sedan fortsatte månadssparandet om 500 kronor på ett sparkonto utan ränta. Vid slutet på februari 2021 hade denna sparare ett sparkapital på strax över 87 600 kronor.
Vår nästa sparare, som illustreras i den blå stapeln, lyckades tajma marknaden betydligt bättre och sålde av sina aktiefonder precis innan nedgången i januari. Denna sparare undvek därmed börsraset under februari och mars. Spararen var nöjd med tajmingen och fortsatte månadsspara i ett sparkonto utan ränta. Vid slutet på februari 2021 hade denna sparare ett sparkapital på runt 109 500 kronor. Den goda tajmingen hade tjänat spararen nästan 22 000 kronor.
Sedan kommer vi till den stabila månadsspararen, den gröna stapeln. Månad in och månad ut, trots diverse nyhetsrubriker och skrämmande börsrörelser, fortsatte denna sparare med sitt månadssparande i sina aktiefonder. Det visade sig vara en klok strategi, för vid slutet på februari 2021 hade denna sparare det största kapitalet på drygt 116 100 kronor! Att inte göra något alls och fortsätta månadsspara i ur och skur har således resulterat i en värdeutveckling som är 6 respektive 32,5 procent bättre än för de andra spararna.
*Det insatta beloppet är samma i samtliga exempel. Vid uttag från börsen har månadssparandet fortsatt på sparkonto utan ränta. I exemplet har spararen sålt vid ett månadsskifte, vilket inte på dagen sammanfaller med toppen- eller bottennotering för exempelvis Stockholmsbörsen.
Sammanfattande lärdomar
Det som är så tacksamt med pandemins effekt på börsen är att dessa samband går att illustreras under en sådan kort tid som ett år. Men det här är historiskt sett inte normala rörelser för börsen, nedgångar kan hålla i sig betydligt längre. Just därför kräver ett sparande i mer riskfyllda aktiefonder en längre tidshorisont än ett år som i mitt exempel ovan.
Summa summarum, den bästa garantin för ett sunt långsiktigt sparande är att våga ta risk och sen vara stark nog att hålla fast i sin strategi. Försök blunda för kortsiktigt brus, men om det är svårt kanske det kan vara klokt att låta bli att kolla fondportföljerna när det är som stormigast.
fondspararnas dramatiska resa[/et_pb_text][/et_pb_column]
[/et_pb_row]
[/et_pb_section]
