Räntefond: en fond som investerar i räntor, eller räntebärande värdepapper som det också kallas. Exempel på sådana är stats-, bostads-, kommun- och företagsobligationer. Räntefonder delas i i två huvudgrupper, korta och långa räntefonder.
Räntefond: en räntebärande placering
Den huvudsakliga skillnaden på korta och långa räntefonder är den så kallade löptiden. Löptiden på de räntebärande värdepapper som fonden äger. Förenklat kan man säga att löptiden är ett sorts mått på när lånet ska betalas tillbaka. Om lånet ska betalas tillbaka inom ett år, så är löptiden på det räntebärande värdepappret ett år. Korta räntefonder placerar i räntebärande placeringar där löptiden just är kortare än ett år.
Långräntefonder: Företagsobligationsfonder
Långa räntefonder placerar i värdepapper med en löptid som är längre än ett år. Det är en bredare fondkategori än korträntefonder. Den innehåller alltifrån fonder som placerar i statsobligationer till så kallade företagsobligationsfonder. Företagsobligationsfonder investerar, precis som namnet avslöjar, i obligationer utgivna av företag. Det skiljer i vilka typer av företag fonderna investerar i. En vanlig skiljelinje är den mellan det som kallas “Investment grade” och det som kallas “High yield”. Skillnaden dessa emellan är hur stabila företagen fonden investerar i är. Generellt sett är den förstnämnda en förteckning för mer stabila företag med mindre risk och lägre avkastningsmöjligheter. Allt annat lika kan man säga att ju högre ränta den specifika obligationen betalar, desto högre risk anses företaget i fråga ha. Den högre risken kompenseras med en högre ränta och avkastning.
Tips till sparare
Som vanligt är fondval beroende på vad man sparar till, hur länge man ska spara och vilken risk man är villig att ta. Men när det gäller räntefonder finns det ett par generella tips.
För det första är det extra viktigt att tänka på sparskal när man sparar i räntefonder. Med sparskal menas om du antingen väljer att spara i fonden direkt via fondbolaget, via ett aktie- och fondkonto eller på ett investeringssparkonto. Den huvudsakliga skillnaden mellan de två förstnämnda och investeringssparkonto (isk) är vilken skatt du betalar. På ett ISK betalar du ingen avkastningsskatt, utan skatten dras istället automatiskt, schabloniserat varje år. Av den anledningen är det bra att fundera på vilken avkastning man förväntar sig att fonderna på ett isk kommer att ha. Om den förväntade avkastningen är förhållandevis låg, till exempel i en räntefond jämfört med avkastningen i en aktiefond, så kan det vara klokt att istället välja ett annat sparskal.
För det andra så ska man komma ihåg att även om räntefonder vanligtvis är mindre riskfyllda än till exempel aktiefonder, så är de inte riskfria. Inget sparande är riskfritt. Precis som när man kollar innehaven i en aktiefond är det bra att bilda sig en uppfattning om vilken typ av värdepapper en räntefond investerar i.
Räntefond: En fondtyp som gör att du enkelt kan anpassa din portföljs risk och typ av exponering
Sammanfattningsvis kan man säga att en räntefond gör att du på ett enkelt sätt kan anpassa både risk och exponering i din sparportfölj. Till exempel kan du när du börjar närma dig ditt sparmål sänka risken genom att sälja en del av din aktieexponering och istället köpa en större andel räntor. Och tvärtom om du har långt kvar till ditt sparmål. Då är det oftast klokt att ha en högre andel aktier än räntor.
