Det stundande nyåret har en fascinerande effekt på vårt ekonomiska beteendemönster. Nu inför jul är det högtid för frestelser när handeln överöser oss med så mycket rabatter att de traditionella rabattdagarna nästan spelat ut sin roll. Det upplevs som rea jämt helt enkelt. Men så fort vi vaknar upp efter nyårsfesten är det nya tag som gäller. Då ska pengarna användas till träning, nyttig mat och investeringar för framtida konsumtion (sparande alltså). Viljan att avstå frestelser för långsiktigt välmående är sällan så stark som i början på det nya året. Nu riskerar sparviljan att påverkas av osäkerheten för om investeringssparkontot (ISK) verkligen är så bra som så många tror.
ISK infördes 2012 och den stora vinsten för spararna (och staten) var att investeringar blev betydligt enklare än tidigare. Det var också syftet från lagstiftaren. Att automatisera deklarationen och ta bort den upplevda inlåsningseffekten som sparande med upparbetad orealiserad skatt kan innebära. Det är alltså inte bara smidigt för spararen utan också fördelaktigt för staten som nu undviker felaktiga deklarationer och får korrekta och regelbundna skatteinbetalningar samt en mer konkurrenskraftig finansmarknad.
Sverige har lyckats skapa en spar- och investerarkultur som få andra länder i världen kan mäta sig med. Det trots att vi saknar tillräcklig utbildning i privatekonomi i skolan. En bidragande faktor till den svenska sparframgången var införandet av allemansfonderna 1984. Sparande i aktiefonder uppmuntrades helt enkelt med lägre skatt. Idag är det tvärt om. Lägre skatt får vi när vi lånar pengar. Det borde vara tvärtom.
Ett demokratiskt och utbrett sparande har många samhällsviktiga fördelar. Hushållens balansräkningar stärks och den finansiella stressen minskar. Samtidigt skapas stora förutsättningar för allmänheten att finansiera och bli delägare i framgångsrika företag. Bolag som kan vara med och bidra till lösningar på samhällets många utmaningar inom såväl miljömässiga som socialt relaterade frågor.
Många har under lång tid sparat på ISK med övertygelsen att det är skattemässigt fördelaktigt när den förväntade avkastningen är hög. Men det finns flera ekonomer som argumenterar emot det påståendet. De hävdar till och med att det nödvändigtvis inte ens gällde före skattehöjningarna på ISK. I takt med att räntorna ökat markant och med det beskattningen på ISK, har tonläget höjts. Är det verkligen fördelaktigt att spara på ISK eller ska de 4 miljoner personer som sparar på kontot flytta sina aktier och fonder till ett konto med beskattning på realiserad vinst?
Att spararna inte bara ska fundera över vilka av alla tusen aktier eller tusentals fonder de ska investera i, utan också börja känna osäkerhet inför kontovalet är oroande. Trösklarna för sparande ska inte höjas, de ska sänkas. Därför är det viktigt att politikerna ger spararna tydliga spelregler och genomför förslaget om slopad skatt på de första 300 000 kronorna som investeras på ett ISK. Det skulle skicka en tydlig signal om att sparande uppmuntras från statens sida, ett beteende som är till fördel för alla. Hushållen, näringslivet och staten – hela samhället!
Viktigast av allt är att återställa förutsättningarna för beskattningen på ISK. Ta bort de två skattehöjningar som gjorts sedan lanseringen och slopa även golvet som innebär att ISK-skatten aldrig kan understiga 0,375 procent. Det skulle ge sparare en trygghet att beräkningsmodellen är tydlig och förutsägbar. Förändringar skapar onödig osäkerhet. Att spararnas skatt däremot varierar med räntan är helt rimligt. Skatterisken är nu delvis överförd på spararna (skatten minskar ju faktiskt fortfarande när börsen går ned, allt annat lika) och då måste vi få ta del fördelarna av att betala mindre skatt när räntan är låg, precis som vi får betala mer när räntenivån ökar. Ge och ta.
I nuvarande ränteklimat är det inflationen som spökar mest. Riksbanken har ett tydligt inflationsmål och har använt räntehöjningar för att få bukt med detta. Här finns det en stor utmaning i att lån subventioneras med 30 procent. Om pengarna i stället hade sparats hade vi i stället bekämpat inflationen och investerat för samhällets och hushållens hållbara framtid.
2024 förväntar vi oss att staten återställer förtroendet för ISK som attraktiv sparform för långsiktigt sparande genom att:
- Återskapa den ursprungliga beräkningsmodellen för beskattning av ISK
- Stärka sparkulturen hos de svenska hushållen genom att verkställa löftet om skattebefrielse upp till ett sparbelopp om 300 000 kronor
