Hållbarhet står högt på agendan för väldigt många. 35 procent av fondspararna har valt en fond med hållbar inriktning. Fondbranschen arbetar väldigt intensivt för att uppfylla de hållbarhetsregelverk som nu har börjat gälla. Men hur började det? Och vad är egentligen en hållbar investering enligt regelverken?
Europa ska bli klimatneutralt
I Sverige har det funnits ett fokus på hållbarhetsrelaterade investeringar länge. Historiskt sett har det funnits efterfrågan på att kunna välja bort investeringar i företag som anses oetiska. Men det vi ska fokusera på i det här inlägget hade sin början för bara ett par år sedan. Den 11 december 2019 presenterades EU:s gröna giv. Genom given siktar EU på att Europa ska vara den första klimatneutrala världsdelen 2050. Målet är att betydligt minska utsläpp, att investera i spetsforskning och innovation och att bevara den europeiska naturen. Den gröna given går i linje med den action plan som EU presenterade i mars 2018. EU:s action plan går ut på att styra kapital mot hållbara investeringar.
Vad är ett hållbart företag?
För att kunna investera hållbart behöver det ju finnas en definition på vad som är hållbart och inte. De regelverk som tillsammans har kommit att kallas taxonomin är tänkta att användas till precis det. Ett ramverk med både miljömässiga och på sikt även sociala mål. De här målen kommer börsnoterade företag inom EU att behöva rapportera sin förenlighet med. Resultatet kommer att presenteras i procent, från 0 till 100, som den andel av företagets verksamhet vilken är förenlig med taxonomin. Regelverket som kommer att styra denna rapportering heter Corporate Sustainability Reporting Directive och förkortas vanligen CSRD. Regelverket tas nu fram inom EU och enligt plan ska det börja gälla från och med räkenskapsåret 2023.
Hur gör man en hållbar investering?
Den som vill investera hållbart ska alltså kunna använda den data som företagen presenterar för att förstå hur stor del av företagets verksamhet som är förenligt med taxonomin. Alltså är hållbar. Ett av de största investerarkollektiven som påverkas är fondbolagen. Fondbolagen har egna regelverk att följa som är kopplat till hållbarhet bland annat SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation).
Fondbolagen kommer från och med årsskiftet att publicera hållbarhetsinformation. En utmaning är att det inledningsvis finns en del luckor i rapporteringen. Det beror på att det bara finns en färdig taxonomidefinition för två av de sex planerade miljömålen. Det betyder att endast cirka 5 procent av börsvärdet inom EU är investerat i taxonomiförenliga verksamheter. Dessa verksamheter är framförallt inom gröna transporter och ny energi. En annan utmaning är att regelverket som rör börsföretagens rapportering (CSRD) inte är på plats och att rapportering enligt CSRD först kan göras för räkenskapsåret 2023. Det innebär att det till en början inte kommer att finnas fonder med stor taxonomiförenlighet.
Taxonomin är ett sätt att definiera hållbarhet men enligt de nya reglerna (SFDR) kan ett fondbolag också själva definiera vad som är en hållbar investering. Det kan till exempel vara investeringar som stödjer sociala mål eller något av de fyra miljömålen som taxonomin ännu inte täcker. Även här ska fonderna redovisa hur många procent av fonden som, enligt fondbolagets egen definition, är investerad i hållbara investeringar. Eftersom varken gränsvärden eller definitionen av vad som är en hållbar investering är gemensamma mellan fonderna så får du som fondsparare vara försiktig när du jämför fonderna.
Men om du är fondsparare har du kanske läst om uttrycken artikel 8- och artikel 9-fonder. Det är också en del av regelverket för fondbolag. En artikel 8-fond ska främja hållbara egenskaper medan en artikel 9-fond ska ha hållbara investeringar som mål. Det finns också något som heter artikel 6. Det är för fonder som beaktar hållbarhetsrisker. I Sverige tillhör de flesta fonder de som främjar hållbara egenskaper. Vid halvårsskiftet var 76 procent av den svenska fondförmögenheten placerad i artikel 8-fonder.
Spararens hållbarhetspreferenser
Sedan augusti i år finns det också krav på att rådgivare (regelverket heter Mifid) ska ställa frågor till sina kunder om hållbarhetspreferenser. Vi som sparare ska kunna svara på hur mycket förenlighet med taxonomin vi önskar och utifrån fondregelverket svar på om vi vill göra hållbara investeringar eller inte. Här finns det mycket kvar att lära sig om och ha tålamod kring.
Regelverket syftar till att öka hållbara investeringar. Men implementering har gått fort och är inte färdig. Därför får vi som sparare finna oss i att definitionen av vad som är hållbart inte finns. När taxonomin är färdig kommer det finnas definierade mål att utgå ifrån. Men där är vi inte ännu.
50 minuter om hållbarhet
Om du tycker det här är lika intressant som mig så tycker jag att du ska lyssna på podden Fondkollen. Jag bjöd nämligen in min tidigare kollega Anna Larris (vd på fondbolaget HealthInvest). Hon arbetade tidigare som senior jurist på Fondbolagens förening och ansvarade för arbetet med just dessa regelverk. Det finns också ett klipp att titta på från Fonddagen 2021. Anna Larris om hur hållbarhetsregelverken hänger ihop.
/Philip
