Hej alla fondsparare och blivande fondsparare! Vi är inne i juli månad och det har precis varit halvårsskifte. Det är säkert många av er som bytt ut jobbet mot välförtjänta semesterveckor! Här på Fondbloggen ska vi idag grotta ner oss i index. För med halvårsskiftet är det något annat som också ”bytts ut” – nämligen att SAAB nu har tagit sig in i storbolagsindexet OMXS30 med följden att Autoliv ”åkt ut” sedan indexjusteringen den 1 juli.
Indexfonder har blivit oerhört populära bland svenska fondsparare det senaste decenniet. Av totala fondförmögenheten som placerats i aktiefonder har andelen indexfonder sedan 2010 stadigt ökat från 6% till över en femtedel idag, se graf nedan.
Men hur ser det egentligen ut på vår egen hemmamarknad? Det vill säga indexfonder som investerar på svenska aktiemarknaden. I det här blogginlägget kallar vi dem för svenska indexfonder.
Hur många finns det och hur skiljer de sig åt? Enligt en utsökning på Morningstar.se finns det 26 stycken svenska indexfonder. Dessa fonder följer ett tiotal olika index, men generellt kan man dela upp de i tre kategorier:
- Storbolag: Svenska indexfonder som investerar i de största och mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsen (oftast de 30 största eller ca 100 största bolagen)
- Breda marknaden: Svenska indexfonder som investerar i alla bolag på svenska börsen (ca 400 bolag)
- Småbolag: Svenska indexfonder som endast investerar i små- och medelstora bolag
Många av de svenska indexfonderna tar hänsyn till hållbarhet. Antingen genom att indexet som fonden följer är ett hållbarhetsindex, alltså att bolagen i indexet uppfyller krav inom miljö, sociala och bolagsstyrningsaspekter. Alternativt att fonden följer ett index men att fonden exkluderar vissa bolag som inte uppfyller vissa hållbarhetskriterier. Du kan se vilket index som fonden följer samt placeringsinriktning i fondens faktablad under rubriken ”Vad innebär produkten?”.
Så vad är viktigt att tänka på för mig som fondsparare? Jo, de olika ”kategorierna” av svenska indexfonder representerar olika delar av marknaden. Således kommer också avkastningen att skilja något över tid beroende på om man väljer en fond som följer ett storbolagsindex, småbolagsindex eller breda marknaden. I grafen nedan ser vi till exempel att stockholmsbörsens breda index OMXSGI (som innehåller alla aktier noterade på svenska marknaden inklusive utdelningar) har gått bättre än storbolagsindexet OMXS30GI (börsens 30 mest omsatta aktier inklusive utdelningar) över tid. Det är naturligt då det breda indexet också innehåller småbolag som historiskt sett, över tid, har avkastat högre än större bolag. Vilket brukar benämnas som en ”småbolagspremie”.
Samtidigt har OMXS30GI gått bättre än det breda indexet OMXSGI de senaste två och ett halvt åren då det varit tufft ekonomiskt, vilket i synnerhet drabbar småbolag på kort sikt, se graf nedan.
Man hör ofta ”investera i en indexfond” – men som du precis har läst så skiljer sig indexfonderna åt. Så om du valt att spara i en svensk indexfond, fundera på vilken del av marknaden du vill att din fond ska investera i: storbolag, små- och medelstora bolag eller hela marknaden?
Självklart är det också viktigt att ta hänsyn till historisk avkastning, avgift och dina hållbarhetspreferenser när du jämför olika fonder inom samma kategori. Det kan du läsa mer om här.
Allt gott!
//Rebecca
