Fondbloggen

På Fondkollen är vi experter på allt som har med fonder att göra, och vi vill hjälpa just dig att komma igång.

Fonder är en otroligt vanligt sparform bland oss i Sverige. Hela 7 av 10 har ett privat fondsparande, och om man räknar med premiepensionen har i princip alla mellan 18-75 år med en deklarerad inkomst ett fondsparande! Men när man köper fonder så måste man ha dessa i ett så kallat skal, eller ett särskilt konto. I huvudsak finns det tre olika konton som du kan använda. Man kan spara via ett investeringssparkonto (ISK), i en kapitalförsäkring eller en aktie- och fonddepå. De allra flesta i Sverige väljer att spara i ett ISK, men det finns tillfällen då de andra kontona kan passa bättre. Vi går igenom likheter och skillnader här nedan! ISK eller kapitalförsäkring

Investeringssparkonto (ISK)

Vi börjar med ISK, alltså investeringssparkonto. Kontot infördes 2012 enligt ett beslut i riksdagen som ett sätt att stimulera sparandet i fonder och aktier. På ett ISK är det ingen skatt på vinsten som du eventuellt gör när du säljer ett värdepapper (alltså exempelvis en fond eller aktie). Istället betalar du en så kallad årlig schablonskatt. Idag väljer som sagt de flesta fondspararna att spara i fonder via investeringssparkonto. Schablonskatten beräknas utifrån hur mycket ditt totala kapital på kontot har varit under året i snitt. Det innebär att du får betala skatt varje år, oavsett om dina fonder har gått upp eller ned i värde. Skatten ändras beroende på vad statslåneräntan ligger på året innan. Men för tillfället är skatten på den lägsta nivån den kan vara, nämligen 0,375 procent.

Kapitalförsäkring

En kapitalförsäkring (KF) är ett sparande hos ett försäkringsbolag. I ditt privata fondsparande kan du antingen välja att helt själv köpa värdepapper såsom aktier och fonder eller välja att försäkringsbolaget tar hand om dina pengar genom placering och förvaltning. I liket med skattereglerna på ett ISK betalar du i en kapitalförsäkring en årlig skatt baserat på innehav och insättningar.

Aktie- och fonddepå

En aktie- och fonddepå är en depå i likhet med ett vanligt bankkonto. Skillnaden är att du på din aktie- och fonddepå kan ha värdepapper, till exempel aktier och fonder. Du kan också ha likvida medel, alltså pengar, på din depå. Du betalar skatt på den eventuella vinsten som du gör när du säljer av dina aktier eller fonder. TIll skillnad från de två andra alternativen ovan betalar du således inte någon årlig skatt.

Man måste inte välja enbart en kontoform utan det går att ha flera. Det kan även vara så att en viss typ av ditt sparande passar på ett konto, medan ett annat sparande passar på en annan.  Att spara och investera är idag konsumentens marknad, välj det alternativ som är bäst för dig!

Likheter och skillnader mellan ISK och kapitalförsäkring

Både ISK och KF kan vid första anblick se väldigt lika ut. Både i enkelhet för dig som sparare och hur de fungerar skattemässigt. Men det finns en del skillnader som är bra att hålla koll på! Till att börja med är ISK i stort sett en standardiserad form av konto med små skillnader mellan olika banker. Du kan även flytta över ett ISK i många fall till en annan bank. Då behöver du inte sälja av dina fonder, utan de flyttas som de är till en annan bank bara.

Kapitalförsäkringar är mer komplicerade. Främst för att det finns flera olika typer av kapitalförsäkringar och det kan skilja sig mycket mellan olika aktörer. Här gäller det att kolla in avgifter för kontoformen noga. Exempel på avgifter som kan tillkomma i en kapitalförsäkring är årsavgifter, uttagsavgifter och premieavgifter. I tabellen nedan illustreras framförallt Depåförsäkring, i sin friare form.

En likhet mellan kontoformerna som är värd att nämna är att i varken ISK eller kapitalförsäkring behöver du deklarera varje enskild affär. Istället betalar du en schablonmässig skatt på tillgångarna. Skatten på ISK är även uträknad och förtryckt på din vanliga deklaration. Skatten på kapitalförsäkring dras istället av försäkringsbolaget direkt från ditt konto, oftast flera gånger per år. Men det kan variera mellan olika aktörer. När du äger aktier via ISK är du registrerad ägare. Det innebär att du exempelvis kan gå på bolagssätmmor och rösta för dina aktier. I en kapitalförsäkring däremot står försäkringsbolaget formellt som ägare av dina aktier och du kan därmed inte rösta för dina aktier på bolagsstämmor.

När passar ISK eller kapitalförsäkring?

När kan det då passa sig med en kapitalförsäkring tänker du? Det verkar ju onekligen lite mer krångligt? Men det finns ett par tillfällen då en kapitalförsäkring faktiskt kan vara ett riktigt bra alternativ. Ett sådant är när man sparar till någon annan, såsom ett barn exempelvis. Det smarta med en kapitalförsäkring är nämligen att man kan välja en förmångstagare. Detta innebär att du kan öronmärka sparpengarna till exempelvis ditt barn, men samtidigt kan du kontrollera hur pengarna förvaltas och när barnet ska få tillgång till pengarna. Om du vill läsa på mer om just barnsparande ska du kolla in här. Ett annat tillfälle när en kapitalförsäkring kan passa bra är när man vill köpa utländska aktier. Detta för att försäkringsbolaget då administrerar källskatten på utdelningar från utländska innehav.

Jämförelse mellan ISK och kapitalförsäkring:

ISK KF
Typ Bankprodukt. Försäkringsprodukt.
Bör slippa fasta avgifter? Ja. Ja, men kolla noga.
Samägande? Nej. Nej, men det går att samäga ett bolag som har en KF.
För vem? Endast privatpersoner. Privatpersoner och företag. Både personer och företag kan vara förmånstagare (om du dör får denna 101% av tillgångarna).
Schablonskatt Schablonintäkten beskattas i din deklaration i inkomstslaget kapital med 30%, om du inte har kapitalförluster att kvitta mot. Schablonintäkten beskattas i din kapitalförsäkring med 30%.
Kapitalunderlag & schablonintäkt En fjärdedel av summan av ett plus två nedan:1 Värdet på tillgångarna vid varje kvartals ingång
2 Insättningarna av kontanta medel och värdepapper. Kapitalunderlaget gånger summan av statslåneräntan plus 1 procentenhet är schablonintäkten som tas upp i deklarationen. Lägsta schablonintäkt är 1,25 procent.
Värdet av tillgångarna vid årets ingång, hela värdet av inbetalningar under första halvåret, hälften av inbetalningar under andra halvåret. Statslåneräntan plus 1 procentenhet ska du sen gånga med kapitalunderlaget för att få schablonintäkten. Lägsta schablonintäkt är 1,25 procent.
Lönsam? Så länge årets avkastning är högre än statslåneräntan den 30 november föregående år plus 1 procentenhet. Så länge årets avkastning är högre än statslåneräntan den 30 november föregående år plus  1 procentenhet.
Dras schablonskatten från depån/kontot? Nej.  Ja.
Flytta in värdepapper från vanlig depå? Ja, men de reavinstbeskattas då. Nej, endast kontanter kan flyttas in eller tas ut (=återköpas).
Äger du tillgångarna? Ja. Nej, inte rent formellt. Du får därmed en motpartsrisk/kreditrisk.
Rösträtt på bolagsstämma? Ja. Nej.
Insättningsgaranti på kontanter? Ja. Nej.
Belåning? Ja. Ja.
Dras källskatt på utdelningar? Ja. Avräkning möjlig endast upp till taket på 500 kr. Källskatt dras, men avräkning möjlig. Se upp, för alla banker kanske inte sköter avräkningen så du får högre skatt.
Skattefri utdelning? Ja, om uttag före kvartalsskiftet.  Ja, om uttag före årsskiftet.
Går att teckna vid nyintroduktioner där befintliga aktier säljs och inte bara nyemitterade? Inte alltid. Kan gå hos bankerna som håller i nyintroduktionen och som handlar i egen bok.  Ja.
Kvitta förluster mot vinster?  Nej.  Nej.
Går att ha om du ska skriva dig utomlands?  Nej.  Ja.

Källa: Tabellen ovanför är lånad från Hernhag.se

ShareShare on FacebookShare on Twitter