Fondbloggen

På Fondkollen är vi experter på allt som har med fonder att göra, och vi vill hjälpa just dig att komma igång.

Nu när vi har passerat ännu ett nyår har det blivit dags att summera året som varit. Fondåret 2022. Fondbolagens förening presenterar varje månad statistik över det svenska fondsparandet. Du får då reda på hur mycket pengar som sparats i fonder, vilka typer av fonder som fått övervägande insättningar. Eller uttag. Från vilka kategorierna pengarna kommer, exempelvis investeringssparkonton eller tjänstepension. Vilka aktiefonder som är mest populära, globalfonder eller kanske tillväxtmarknadsfonder. Sedan förra året tittar vi också på statistik utifrån fondernas hållbarhetsdeklaration. Den berättar hur mycket pengar som sparats i fonder som har hållbara investeringar som mål jämfört med de fonder som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper.

På morgonen den 18 januari arrangerade föreningen en pressträff för att presentera statistiken för nysparande i december och med det de totala siffrorna för hela fondåret 2022. Pressträffen var tillgänglig för alla som ville delta. Hade du inte möjlighet att vara med så kan jag rekommendera att titta på pressträffen med årsstatistik i efterhand.

Vårt samlade fondsparande kallas fondförmögenhet

Alla pengar som vi i Sverige har sparat i fonder räknas ihop till en total fondförmögenhet. När vi summerade 2021 slog förmögenheten ett rekord och summerade till nästan 7 000 miljarder. Förmögenheten påverkas av två saker. Hur mycket pengar som sätts in och tas ur fonder, men framför allt är det värdeutvecklingen som ger effekt. Både upp och ned. När vi nu summerar 2022 hade våra gemensamma fondbesparingar minskat med 884 miljarder till totalt 6 067 miljarder.

Som så ofta med sparande, särskilt det långsiktiga, är det viktigt att zooma ut perspektivet och titta på utvecklingen även i ett längre perspektiv.

Så här har fondförmögenheten utvecklats mellan år 2000 och 2022. Och som min kollega Fredrik Hård berättade under pressträffen så har den faktiskt fördubblats sedan 2014 och tredubblats sedan 2010.

När vi pratar om förmögenheten tycker jag även denna bild är väldigt intressant att ta till sig. Den visar att 2/3-delar av fondförmögenheten har skapats genom avkastning.

Nya pengar till fonder

I grafen nedan kan vi se att det i princip varje år kommit in nya pengar till fonder. Nettosparandet är summan av alla insättningar och uttag. Så det sätts oftast in mer pengar i fonder än vad det tas ut. Under 2022 såg det länge ut som att året skulle bli ett av de få år som det togs ut mer pengar, men tack vare en stark sparmånad i december slutade även detta år på plus för nya pengar till fonder.

Till pressträffen bjöd jag in tre fondförvaltare som representerar varsin kategori av fonder som under året stuckit ut med fortsatta insättningar. Fonder som har hållbara investeringar som mål är en grupp som varit populär under året. Än så länge finns det bara statistik presenterad för förra årets tre första kvartal, men det ger en fingervisning om spararnas intresse under året. För att prata mer om det gästade Anna Strömberg från Carnegie Fonder. När vi summerar året för aktiefonder var det globalfonder som fick absolut mest nya pengar in. Den tillsammans med breda tillväxtmarknadsfonder var de enda som fick in nya pengar under året. Resterande hade utflöden. Lisa Synning från Handelsbanken Fonder deltog i panelen för att prata om denna placeringsinriktning. En tredje trend för 2022 var fokuset på indexfonder i förhållande till aktivt förvaltade fonder. Vi har under många år sett att det kommer in mer pengar till indexfonder och 2022 var inget undantag. 44 nya miljarder strömmade in medan det togs ut 41 miljarder från aktivt förvaltade fonder. För att prata mer om det gästade Oscar Björklund från Lysa Fonder.

Inför pressträffen ställde jag 3 snabba frågor till förvaltarna. En av dem handlade om lärdomar från det som vi får summera som ett tufft och turbulent år på de finansiella marknaderna. Och så här svarade de:

2022 har varit en vändpunkt på många sätt. En lång period av fred i vårt närområde, låga räntor och framtidstro på börsen har fått ett slut, eller i varje fall en paus. I stället har vi fått ett smärtsamt uppvaknande till sårbarheten i vår energiförsörjning, att det trots allt finns en prislapp på pengar samt att storhetsvansinne fortfarande är en realitet i vår tidsålder. Någon kallade det för den gamla ekonomins hämnd – det tål att tänkas på.” – Anna Strömberg, Carnegie Fonder

Många! Inte minst att i stökiga marknader, med stigande inflation, strukturellt högre räntor och t.o.m. krig, fungerar beprövade modeller, att analysera marknaden och investera i aktier, väl.” – Lisa Synning, Handelsbanken Fonder.

Framförallt att aktie och räntemarknaderna är extremt oförutsägbara på kort sikt vilket återigen pekar på vikten av långsiktighet när man investerar och tar och utsätter sig för risk oavsett om det är aktierisk, ränterisk eller kreditrisk.” – Oscar Björklund, Lysa Fonder

Vikten av långsiktighet

Avslutningsvis tänkte jag spinna vidare på Oscars ord om långsiktighet och visa den här bilden.

Den här bilden visar Stockholmsbörsens utveckling sedan 1919. Det är de röda prickarna som visar respektive årsavkastning. Sedan har vi tagit fram rullande årsavkastning för tidsperioderna 5, 10, 20 och 40 år. Och slutsatsen man kan dra är att ju längre spartid desto mindre spridning får utfallet. Den genomsnittliga årsavkastningen för respektive period är faktiskt nästan precis densamma. Men risken, det vill säga svängningarna i utfallen, minskar kraftigt ju längre spartiden är. Det är precis vad man behöver påminna sig om under ett år när de finansiella marknaderna varit negativa.

/Philip

ShareShare on FacebookShare on Twitter