Fondbloggen

På Fondkollen är vi experter på allt som har med fonder att göra, och vi vill hjälpa just dig att komma igång.

EU:s nya hållbarhetsregler får just nu mycket uppmärksamhet i media. Det pratas bland annat om ESG, Parisavtalet, taxonomin, grön giv och en disclosureförordning. Men vad är det egentligen som händer, och vad innebär dessa nya regelverk från EU för ditt fondsparande? Det ska vi bena ut i dagens blogginlägg. Till min hjälp har Anna Larris, senior jurist på Fondbolagens förening, svarat på några frågor. 

Varför inför EU de här reglerna?

EU strävar efter att bli klimatneutralt till år 2050 och det här är en del i EU:s färdplan för en hållbar ekonomi, ”den europeiska gröna given”. EU-kommissionen anser inte att de offentliga medlen räcker till för att nå EU:s hållbarhetsmål, och man vill därför mobilisera ytterligare 1000 miljarder euro i gröna investeringar. Finansmarknaden har en avgörande roll för att stödja den omställningen. EU:s gröna giv omfattar en handlingsplan som ska:

  • främja ett effektivt utnyttjande av resurser genom att vi ställer om till en ren, cirkulär ekonomi
  • återställa förlorad biologisk mångfald och minska föroreningarna.

Hur berörs fonder av EU:s nya hållbarhetsregler?

Flera av reglerna som införs är tvingande och berör fonder. Det införs skyldigheter för fondförvaltare att integrera hållbarhetsrisker och att beakta hållbarhetsfaktorer i sin förvaltning, samt att lämna upplysningar om hur man agerar. Dessutom införs ett regelverk som definierar vad som är att betrakta som hållbart eller ”grönt” (den s.k. taxonomin).

Det finns även andra EU-initiativ vad gäller hållbara index, hållbarhetsmärkning av fonder, standard för gröna obligationer m.m. men de är inte tvingande för fondförvaltarna.

När införs de tvingande reglerna?

Regelverken kommer att införas i olika steg. Redan den 10 mars i år ska förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (”disclosureförordningen”) tillämpas. Den innebär ett krav på fondförvaltare att lämna information om på vilket sätt man har tagit hänsyn till hållbarhetsfaktorer och hållbarhetsrisker i sin förvaltning samt om vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i fonderna och hur detta sker. Men de detaljerade reglerna, de s.k. nivå 2-reglerna, är tyvärr försenade och ska inte tillämpas förrän 2022. I Sverige har vi sedan tidigare haft krav på att lämna hållbarhetsinformation för fonder, men i samband med att EU-regelverket införs så upphör det svenska kravet. Sverige har kommit långt på området, men det nya regelverket är ännu mer detaljerat, och gäller ju i alla EU-länder.

Taxonomin kommer senare och första delen ska tillämpas den 1 januari 2022 och andra delen den 1 januari 2023.

Hur kommer fondspararna att märka av förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar?

Fondbolagen kommer publicera information på sina webbplatser om hur de tar hänsyn till hållbarhetsrisker. Men det kommer också finnas information om det här i fondernas informationsbroschyrer. Utöver det kommer fondbolagen också offentliggöra information om investeringarnas konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, dvs. investeringarnas påverkan på miljörelaterade, sociala och personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och mutor. Fondförvaltarna måste klassificera sina fonder som antingen artikel 8-fonder (lägre graden där man främjar miljörelaterade/sociala egenskaper) eller artikel 9 (högre graden där hållbara investeringar är fondens mål) eller ingetdera. Artikel 8-fonder brukar kallas för ljusgröna fonder och artikel 9-fonder för mörkgröna, trots att det även kan röra sig om sociala frågor.

Hur kommer fondspararna att märka av taxonomin?

EU:s nya taxonomi är ett verktyg som klassificerar vilka investeringar som är miljömässigt hållbara. Syftet är att säkerställa att finanssektorn får gemensamma riktlinjer för vilka investeringar som ska få kallas gröna. Taxonomin kräver alltså att fonder för att kunna marknadsföra sig som hållbara eller ”gröna” måste ange hur stor andel av dess innehav som klassas som hållbart enligt taxonomin. De fonder som inte är gröna ska märkas med en varningstext att de inte beaktar taxonomin. Man har slagit fast sex miljömål:

  1. begränsning av klimatförändringar,
  2. anpassning till klimatförändringar,
  3. hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser,
  4. omställning till cirkulär ekonomi,
  5. förebyggande och begränsning av miljöföroreningar, samt
  6. skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.

För mörkgröna och ljusgröna fonder kommer informationsbroschyren och årsredovisningen att kompletteras med information om fondens miljömål eller miljörelaterade egenskaper och om hur stor andel av investeringarna som är miljömässigt hållbara. De första två miljömålen träder i kraft först, i januari 2022, och de fyra resterande ett år senare.

/Johanna Englundh

Eu:s nya hållbarhetsregler

ShareShare on FacebookShare on Twitter