En ETF, Exchange Traded Fund, (på svenska börshandlad fond) är en investeringsfond. Till skillnad från traditionella fonder handlas ETF:er i realtid till känd kurs via en börs, på samma sätt som aktier. En ETF kombinerar därmed aktiers fördel vad gäller handelsmöjligheter med fonders fördel avseende investerarskydd och riskspridning.
Så handlas ETF:er
Den första ETF:en lanserades i USA år 1993 och i Sverige noterades den första ETF:en år 2000. Likt en traditionell fond är ETF:er en samling av värdepapper. Det kan till exempel vara en korg av aktier eller räntebärande värdepapper. Vanligtvis följer ETF:er ett index, dvs de är ”passiva” fonder men det finns även aktivt förvaltade ETF:er. Själva förvaltningen av en ETF sker på samma sätt som en traditionell fond. Skillnaden är alltså inte hur de förvaltas utan hur de handlas. En ETF är noterad på en börs och som fondsparare kan man därmed köpa och sälja fondandelar i en ETF till känd kurs när som helst under dagen, under börsens öppettider.
Så handlas traditionella fonder
Traditionella fonder handlas å andra sidan dagligen (eller mer sällan än så) till okänd kurs. Det vill säga när man lägger ordern vet man inte på förväg vad fondandelskursen (NAV-kursen) kommer att vara. Om man lägger en order innan den så kallade bryttiden så får man kvällens stängningskurs. Information om vilken bryttid en fond har hittar du under ”handelsinformation” där du handlar fonder. Så till skillnad från ETF:er som är noterade på en börs och du således kan handla när du vill när börsen är öppen så handlas traditionella fonder vanligtvis dagligen till okänd kurs.
När man köper fondandelar i traditionella fonder köper man dem antingen direkt via fondbolaget, via banken eller på en fondplattform. Vilket kan jämföras med ETF:er, som alltså handlas via börsen.
Kostnader och avgifter i ETF:er
ETF:er tar, precis som alla typer av fonder, ut en årlig förvaltningsavgift. Generellt sett har de låga förvaltningsavgifter vilket beror på att det ofta är indexfonder, men självklart varierar det mellan olika ETF:er. Vid handel med ETF:er tillkommer också, liksom vid handel med aktier, courtageavgift och spreadkostnad (skillnaden mellan köp- och säljkurs).
Hävstångseffekter
ETF:er är mycket populära i övriga Europa och USA, men har ännu inte blivit lika populära här i Sverige. I Sverige är endast 1 procent av det förvaltade kapitalet placerat i ETF:er vilket kan jämföras med 16 procent i Europa och närmare 33 procent i USA, enligt Morningstar. En anledning skulle kunna vara att det bland svenskarna redan är så utbrett med billiga indexfonder. I Sverige har andelen indexfonder av total fondförmögenhet vuxit från 6 procent till 24 procent sedan 2010. De flesta ETF:er följer ett index men de kan även ha en hävstång, vilket innebär att fondens värde rör sig mer än det underliggande indexet. Till exempel, om en ETF har en hävstång på 2 och det underliggande indexet går upp 1 procent, så går fondens värde upp 2 procent. Men om indexet går ner 1 procent så går fondens värde ner 2 procent. Det finns även ETF:er som ökar i värde när börsen går ner. Fonder med hävstångseffekt är komplicerade produkter och man ska verkligen läsa på så att man förstår hur de fungerar innan man investerar i dem.
För de allra flesta fondsparare passar traditionella fonder men vill man kunna vara mer snabbfotad, till exempel kunna köpa och sälja fonden samma dag, eller om man vill ha en hävstång i sin fond kan ETF:er vara ett alternativ.
Här kan du lyssna på ett toppen poddavsnitt om ETF:er med Stefan Hagman, förvaltare på Handelsbanken Fonder, och vår tidigare sparekonom Philip Scholtzé!
//Rebecca, fondekonom Fondbolagens förening
