Olika sätt att fondspara

För dig som vill engagera dig i ditt fondsparande kan det vara bra att veta att det finns många olika sätt att fondspara på. Du kanske har ett fondsparande redan idag som du inte vet om? Oavsett hur engagerad du är i ditt fondsparande idag eller vill vara framöver kan det åtminstone vara värt att känna till vilket fondsparande du har och vilka du kan ha. 

Premiepensionen 

Vi brukar säga att alla svenskar sparar i fonder. Att vi kan säga så beror på att alla vuxna som arbetar och får lön betalar skatt. En del av den skatten går till den allmänna pensionen, varav en liten del går till just premiepensionen. Inom ramen för premiepensionen fondsparar i princip alla. Den som inte gör ett eget val får andelar i statens förvalda alternativ AP7 Såfan. För den som vill göra ett eget val finns det hundratals fonder att välja bland och varje premiepensionssparare kan välja upp till fem olika fonder. På Pensionsmyndighetens fondtorg är fondavgifterna rabatterade. 

Tjänstepension 

Många har också möjlighet att pensionsspara i fonder genom tjänstepensionen. Till skillnad från den allmänna pensionen betalas pengarna till tjänstepensionen in från arbetsgivaren. Det är en förmån som många som arbetar har. Det finns väldigt många olika tjänstepensionslösningar. Ofta kan de vara styrda av kollektivavtal. För många placeras delar eller hela tjänstepensionen i en så kallad fondförsäkring. Där kan du välja egna fonder baserat på det utbud som just din tjänstepensionslösning erbjuder. För att ta reda på vilka tjänstepensioner du har kan du logga in på minpension.se. 

Privat fondsparande 

Med privat fondsparande menar vi det som du styr över helt och hållet själv. Det finns ett antal olika alternativ för dig som vill pensionsspara privat. Dels behöver du välja hos vilken aktör du vill spara. Det kan vara hos din bank eller hos ett värdepappersbolag som får handla med fonder. När du har valt aktör ska du välja vilket typ av konto du ska spara på. Det första alternativet kan ha olika namn, men betyder samma sak. Det kan heta fondkonto, fonddepå eller något liknande. Det viktiga att komma ihåg är att kontotypen beskattar realiserad vinst. Så om du köper en fond och säljer den med vinst kommer det att beskattas med 30 procent. Eventuella förluster kan kvittas mot vinster i deklarationen. 

De andra alternativen är mer lika varandra. Det mest populära heter investeringssparkonto (ISK) medan det äldre alternativet heter kapitalförsäkring (KF). De här kontoformerna beskattas med en schablon varje år och därför påverkas inte skatten av handel inom kontot. Insättningar och kontovärdet är det som ligger till grund för skatten som baseras på statslåneräntan. En skillnad mellan kontona uppstår när skatten ska betalas. Med ett ISK betalas skatten precis som med en fonddepå i samband med deklarationen, medan en KF drar avkastningsskatten direkt från kontot. 

Generellt kan man säga att ISK och KF passar för investeringar med högre risk, såsom aktiefonder, medan en fonddepå passar bättre för fondplaceringar med lägre risk exempelvis räntefonder. 

Kom ihåg att placera i fonder innebär en risk. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.