Sparmål och sparhorisont

Om det viktigaste är att du sparar så är det näst viktigaste att du har ett sparmål.

För att lyckas med ditt sparande så behöver du faktiskt spara. Men för att du ska kunna göra det över lång tid behöver du också veta varför du sparar. Allt sparande är någon form av uppskjuten konsumtion. Det kan vara något du vill ha råd att köpa i närtid eller långt fram i tiden. Och tiden, din sparhorisont, är helt avgörande för hur du faktiskt sedan väljer att spara dina pengar.

Sparhorisonten spelar stor roll eftersom avkastning och risk hör ihop. Det betyder att ju mer risk du utsätter dina pengar för, desto högre förväntad avkastning får du. Med risk menar vi hur mycket pengarnas värde kan svänga. Så om du inte anpassar risken efter din tidshorisont kan du behöva använda pengarna när värdet svängt kraftigt nedåt. Med ett definierat sparmål ger du dig själv förutsättningar att undvika det.

Hur kommer jag fram till min sparhorisont?

Oavsett om du ska spara till något i närtid eller i framtiden behöver du en uppfattning om hur mycket pengar du behöver. Ska renoveringen hemma få kosta 10 000 kr eller 100 000 kr? Hur mycket pengar vill du spara ihop till pensionen på egen hand (utöver den allmänna- och tjänstepensionen)? Räcker det med 1 miljon eller behöver du fler? Svaret beror på vilket liv du vill leva, både då och nu. För en faktor till hur mycket pengar det blir i slutändan är hur mycket du sparar nu och fram till dess. Det är en av de tre faktorerna som påverkar. Även tiden och avkastningen har stor påverkan.

Använd ett konto för varje sparmål

Dels för att det är enklare att följa hur mycket pengar du faktiskt samlat ihop till ett specifikt mål, dels för att lättare hantera vilka pengar som är investerade i vad.

Så länge du har möjlighet att öppna fler konton utan att det kostar extra pengar är det att rekommendera.

Vilken sparhorisont gäller för respektive sparmål?

För sparmål som ligger väldigt nära i tiden, som till exempel ditt buffertsparande, nästa semester eller en kommande renovering, kan ett vanligt sparkonto med fria uttag och schysst ränta vara det bästa alternativet. Den lägsta risken i ett fondsparande kan du få med korta räntefonder. För den fondtypen är det vanligt med en rekommenderad innehavstid på 1–2 år, men det finns de som har så kort som ett halvår också.

I fonders faktablad kan du se vilken rekommenderad innehavstid fonden har och det hjälper dig att välja rätt investering för rätt sparmål. Om vi tittar på bilden ovan och konstaterar att de mest riskfyllda fonderna är aktiefonder så kan vi se i deras fondfaktablad att de har en rekommenderad innehavstid på 5 år.

Men vad händer när du närmar dig ditt sparmål och horisonten förändras? Säg att du idag startar ett sparande för ett mål som du vill nå om 10 år. Då ger du dig själv bäst förutsättningar att köpa aktiefonder. När halva tiden har gått och det bara är 5 år kvar är det dags att fundera på om du fortfarande vill ha hela summan placerad de mer riskfyllda fonderna. Det finns inget exakt rätt svar på frågan om exakt vilken fondtyp som passar för mellanlånga perioder. Här är det viktigast att själv fundera på vilken risk du är bekväm med att ta. Det går ju nämligen utmärkt att hitta ett mellanting mellan aktiefonder och korta räntefonder när du har en sparhorisont som inte är klockren för någon av inriktningarna.

Kom ihåg att placera i fonder innebär en risk. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.

Avkastning & risk

Risk är en viktig komponent i ett långsiktigt sparande. Men vad menas egentligen med risk och vad har den för påverkan på avkastning? Hur bör du som sparare tänka kring risk? Läs den inbyggda, automatiska riskspridning som finns i fonder.

Fondtyper

Fonder delas in i fyra huvud-grupper: aktiefonder, räntefonder, blandfonder, hedgefonder. Därtill kan de sorteras utifrån andra kännetecken, till exempel fond-i-fonder, indexfonder och ETF:er. Läs mer om fondtyper här.

Månadssparande

Du kan spara regelbundet genom att varje månad ha en automatisk överföring av pengar från ditt lönekonto till en eller flera fonder. Läs om hur ett månadssparande minskar risken när du sparar i fonder.

Så här läser du ett faktablad

Faktablad för fonder har funnits länge, de finns för att hjälpa dig som sparare att ta välinformerade beslut när du sparar i fonder. Vi går igenom faktabladet avsnitt för avsnitt och förklarar det som står. 

Köpa, sälja & byta fonder

Lär dig konkret om hur du köper, säljer och byter fonder och vad du borde tänka på. Läs mer om hur du enkelt kan månadsspara, köpa och sälja fonder och byta fonder om du inte är nöjd med de fonder du har.

Välj fonder i 2 steg

Hur hittar du enkelt rätt fond för dig? Genom att följa dessa två steg får du först reda på vilken fondtyp som passar dig – och sen hur du jämför fonderna i den fondtypen med varandra för att komma fram till fonden för dig.