Avkastning och risk
Det finns ett direkt samband mellan avkastning och risk. Hög risk innebär vanligtvis större chans till högre avkastning, men också en större risk för värdeminskning. Det innebär alltså att värdet på dina fonder kan svänga mer än om du väljer en fond med lägre risk. Låg risk betyder sämre chans till hög avkastning men risken för förlust blir också mindre. På lång sikt ger fonder med hög risk i genomsnitt bättre avkastning. Ordet genomsnitt är mycket viktigt. Alla fonder med högre risk lönar sig inte på lång sikt, men för att få möjlighet till en god avkastning på lång sikt måste du vara beredd på att ta en viss risk.
Avkastning
Avkastningen visar hur värdet på din fond har förändrats. Den redovisas oftast i procent för en viss tidsperiod. Det är bra att vara prismedveten, att se vad du får för pengarna. När du jämför är det bra att veta att fonders avkastning alltid visas efter att fondens avgifter har dragits bort.
Exempel: Om fonden redovisar en avkastning på 10 % över en period betyder det att den som satte in 1 000 kronor vid periodens början fick en avkastning på 100 kronor och att värdet var 1 100 kronor vid periodens slut.
Avkastning per år (genomsnitt)
Fonder kan visa avkastning för längre tidsperioder, exempelvis 3, 5 eller 10 år. Det är också vanligt att visa vad avkastningen har varit i genomsnitt per år.
Fördelen med att visa ett årligt genomsnitt kan vara att det är lättare för spararen att relatera till. De flesta är vana vid att tänka på ränta per år och har då lättare att sätta fondens avkastning i ett begripligt sammanhang. Nackdelen är att ett genomsnitt på långa perioder riskerar att förmedla en bild av avkastningen som väldigt jämn när det i själva verket kan ha varit stora skillnader mellan åren.
I fondens faktablad kan du läsa om hur mycket pengar du kan få tillbaka i olika scenarier och tidsperioder. Eftersom marknadens framtida utveckling är osäker kan det vara bra att skapa sig en förståelse för hur resultatet kan bli under ett stressat, negativt, neutralt eller positivt scenario. Det skapar en förståelse för hur risk och avkastning hänger ihop. Kom också ihåg att historisk avkastning inte är någon garanti för framtiden och att det inte är garanterat att du får tillbaka pengarna du investerat.
Risk
Risk innebär att en placering både kan öka och minska i värde. Ett visst mått av risk är en förutsättning för att ge möjlighet till högre avkastning på lång sikt. Värdet kan kortsiktigt svänga kraftigt för sparande i aktier och aktiefonder. Räntefonder innebär en jämnare avkastning, men då på en genomsnittligt lägre nivå.
Att undvika att ta risker när det gäller sparande betyder att avstå från möjligheten till en bra värdeökning. Det är alltid en risk när man inte har facit om framtiden.
Risk anger hur mycket fondens värde kan variera
Risk är ett mått på hur värdet varierar: ju större svängningar (även kallat volatilitet) i fondens värde desto större risk. Alla fondbolag måste i all marknadsföring ha en varningstext om att det finns en risk att en fonds värde både kan öka och minska i värde och att det inte alltid är säkert att du får tillbaka hela ditt insatta kapital. Den här varningen måste de göra enligt en överenskommelse med Konsumentverket.
Det finns i genomsnitt ett positivt samband mellan risk och avkastning. Vilken risk du är beredd att ta beror förstås på din personlighet och dina förutsättningar. Ekonomiska rådgivare ska enligt rådgivningslagen försöka bedöma en kunds riskaptit innan de rekommenderar något sparande. Vilken riskaptit har du?
Viktigt med riskspridning
För att få en bra balans och god riskspridning handlar det mycket om att spara både på kort och lång sikt och i olika typer av fonder. Men du kan också få riskspridning även om du bara väljer en fond. Det kan till exempel vara en globalfond som placerar över hela världen eller en blandfond som placerar både i aktier och obligationer.
Ytterligare ett sätt att öka riskspridningen är att göra insättningar vid många olika tidpunkter. Regelbundet månadssparande är ett enkelt och smidigt sätt att bygga upp ett sparkapital och dessutom få en ökad riskspridning genom fördelning över tid.
Enligt lag ska en värdepappersfond sprida risken på minst 16 olika värdepapper. Vanligtvis placerar en fond i många fler aktier eller andra värdepapper. Du får tillgång till en hel portfölj av värdepapper genom att spara i en fond.
Riskindikator
Visar risknivån för olika typer av fonder. Används i fondernas faktablad för att illustrera fondens risknivå och möjlighet till avkastning på en skala från 1-7.
Fondtyper
Det finns många olika fondtyper, men i huvudsak finns det tre stora kategorier. Aktiefonder, blandfonder och räntefonder. På den här sidan berättar vi även om hedgefonder och fond-i-fond.
Månadssparande
Du kan spara regelbundet genom att varje månad ha en automatisk överföring av pengar från ditt lönekonto till en eller flera fonder. Läs om hur ett månadssparande minskar risken när du sparar i fonder.
Så här läser du ett faktablad
Faktablad för fonder har funnits länge, de finns för att hjälpa dig som sparare att ta välinformerade beslut när du sparar i fonder. Vi går igenom faktabladet avsnitt för avsnitt och förklarar det som står.
Kom igång med fonder
Sju av tio svenskar sparar i fonder privat. Dessutom har de allra flesta ett pensionssparande i fonder. På Fondkollen guidar vi dig till varför du ska investera i fonder och hur du sätter igång.
Välj fonder i 2 steg
Hur hittar du enkelt rätt fond för dig? Genom att följa dessa två steg får du först reda på vilken fondtyp som passar dig – och sen hur du jämför fonderna i den fondtypen med varandra för att komma fram till fonden för dig.
Smarta verktyg
Våra smarta verktyg hjälper dig att utvärdera dina befintliga fonder, hitta förslag på nya fonder eller att räkna fram hur lång tid och hur mycket du behöver spara för att få ihop ett visst belopp.
Kom ihåg att placera i fonder innebär en risk. Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet.