Svenskarna är världsbäst på att fondspara. Ingenstans i världen är det så populärt som i Sverige. Sju av tio svenskar sparar privat i fonder och räknar man in premiepensionen, som är en del av den allmänna pensionen, så är vi i princip alla fondsparare.
Att spara i fonder är ett bra sätt att få sina pengar att växa över tid. En fond innehåller många olika värdepapper: exempelvis måste en vanlig aktiefond enligt lag innehålla minst 16 olika aktier och innehåller oftast många fler än så. Därför får man automatiskt en god riskspridning när man sparar i fonder. Det finns olika typer av fonder och de vanligaste är: räntefonder, blandfonder och aktiefonder. Räntefonder har lägst risk, blandfonder har högre risk än räntefonder men lägre risk än aktiefonder och aktiefonder har högst risk och därmed också störst potential till hög avkastning över tid.
Sparar man på kort sikt kan räntefonder passa bra. Sparar man på lång sikt, till exempel till sina barn eller till pensionen, kan aktiefonder passa eftersom aktiemarknaden på lång sikt gett högst avkastning, se graf nedan.
Avkastning för olika fondtyper 1998-12-31 – 2023-12-31
Källa: Morningstar 2023-12-31
För att välja vilken eller vilka fondtyper man ska ha i sitt fondsparande så kan man fundera på hur länge man ska spara och vilken risk man är bekväm med att ta. Och självklart sprida risken på olika geografiska marknader och i olika branscher. När man valt ut en eller flera fondtyper så kan man jämföra olika fonder i samma kategori, t.ex. Sverigefonder med Sverigefonder och Europafonder med Europafonder. Det är alltid bra att vara prismedveten, så jämför olika fonders avgift och avkastning. När du jämför fondernas avkastning är det bra att se över olika tidsperioder, t.ex. på 1 år, 5 år, 10 år och så vidare. Kom ihåg att fondavgiften alltid är avdragen när avkastningen visas- så två fonder som har gett samma avkastning men har olika avgifter har varit lika bra för fondspararen! På fondkollen.se kan du använda jämförelseverktyget ”Kolla fonden” för att jämföra fonder. Där rankas din fond jämfört med andra fonder i samma kategori! Antingen kan du skriva in namnet på din fond eller välja en kategori så får du upp hur olika fonder presterat i den kategorin.
Det är såklart också viktigt att fonden du väljer passar dina hållbarhetspreferenser. Du kan läsa fondens hållbarhetsdeklaration och använda dig av olika hållbarhetsmärkningar som t.ex. Morningstars glober och Svanenmärkta fonder. På vissa fondplattformar som t.ex. Pensionsmyndighetens fondtorg (där du väljer fonder i Premiepensionen) kan du filtrera på hållbarhet i fondlistan så att det passar dina preferenser.
Som jag nämnt ovan är det bra att sprida risken i fondsparandet. Och ett annat sätt att också sprida risken är att månadsspara. Hälften av svenskarna månadssparar privat i fonder och den vanligaste månadssumman att spara är 2000–4999 kronor. När man månadssparar köper man fondandelar både när börsen går upp och ner och framförallt så blir sparandet av, vilket kanske är det allra viktigaste.
Om du månadssparar privat i fonder, Hur mycket överför du totalt per månad till fonder?
Källa: Sifo-undersökning på uppdrag av Fondbolagens förening, 2024
Om vi antar att man månadssparar 2000 kronor i aktiefonder med en genomsnittlig årsavkastning på 7 procent efter avgifter i 20 år så skulle det sparandet resultera i drygt 1 miljon kronor (1 052 764 kronor) efter 20 år, se graf nedan.
Lycka till med ditt fondsparande! Och kom ihåg att det aldrig är för sent att börja spara i fonder. Även små summor har möjlighet att växa sig större över tid med ränta på ränta effekten. Kom ihåg också att utvärdera dina fonder en till två gånger om året för att se att de gått som du vill och om du eventuellt vill göra några förändringar.
//Rebecca, fondekonom
