Från och med 1 januari 2025 blir de första 150 000 kronorna på ISK eller i kapitalförsäkring skattefria, och beloppsgränsen höjs till 300 000 kronor år 2026. Det presenterade regeringen den 5 september i ett paket som ska stärka hushållens köpkraft. Förslaget ingår i höstbudgeten.
Det är de ca 3,8 miljoner svenskar som sparar på ett ISK (investeringssparkonto), som därmed gynnas av de nya skattereglerna. Man kan dessutom tänka sig att skattefriheten kan locka till sig ännu fler ISK-sparare! Förslaget om den skattefria grundnivån gäller per person. Har du flera ISK eller kapitalförsäkringar är det summan av sparandet för dessa som räknas för den skattefria grundnivån.
Källa: Regeringens pressträff den 5 september 2024
Tumregel för tillgångar på ISK förändras…
En tumregel idag är att inte ha tillgångar på ett ISK som förväntas ge en lägre avkastning än schablonräntan. Det vill säga: statslåneräntan sista november året innan inkomståret plus en procentenhet (med ett golv på 1,25 %). Då lönar det sig inte med den sparformen. För 2024 innebär det tillgångar som förväntas ge en lägre avkastning än 3,62 %. Men i och med regeringens nya förslag gäller inte tumregeln längre upp till ett sparande på 150 000 kronor eftersom det blir skattefritt från och med 2025.
Det här innebär att även räntefonder med lägre förväntad avkastning kan passa på ett ISK i och med de nya reglerna. I Fondbolagens förenings rapport Investeringssparkontot – bakgrund, nutid och framtid som publicerades förra veckan kan du läsa mer om varför ISK infördes, hur schablonräntan beräknas och utvecklingen av antal ISK-innehavare sedan sparformen infördes 2012.
…men de grundläggande “reglerna” för fondsparande kvarstår
Även om tumregeln för ISK inte längre gäller från och med 2025 upp till 150 000 kronor så är de viktigaste sakerna när du väljer fonder fortfarande sparhorisont och risknivå. Hur länge ska du spara pengarna och vilken risk (det vill säga hur mycket fonden svänger) är du bekväm med? Om du sparar på lång sikt, över fem år, kan aktiefonder vara ett alternativ och på kortare sikt kan räntefonder vara ett alternativ. Aktiefonder har generellt sett högre risk än blandfonder och räntefonder, och svänger därmed mer. Men historiskt har aktiemarknaden givit högst avkastning på lång sikt. I grafen nedan kan du se olika fondtyper som kan vara lämpliga utifrån sparhorisont och risknivå/möjlighet till avkastning.
Sprid riskerna i fondsparandet
Kom ihåg att sprida riskerna i fondsparandet! Du kan sprida risken genom att investera på olika geografiska marknader och i olika branscher, till exempel genom att välja en globalfond eller flera olika fonder som kompletterar varandra. Du kan också sprida risken genom att investera i olika tillgångsslag som aktier och räntebärande värdepapper. De agerar ofta lite i motpol mot varandra: när börsen går ner stiger ofta räntefonder i värde så på så sätt kan räntefonder agera som en ”krockkudde” i sparandet. Eftersom det är omöjligt att tajma marknaden kan du sprida risken genom att spara regelbundet, exempelvis månadsspara. Då köper du fondandelar både när börsen går upp och ner, samt att sparandet blir av – vilket kanske är det allra viktigaste! 😊
Vi hörs!
//Rebecca
