Vad händer med räntefonder när räntan går ner?

Riksbanken sänkte i veckan styrräntan med 0,25 procentenheter till 3,25 procentenheter och i ett pressmeddelande kommunicerades att räntan kan komma att sänkas två gånger till i år, på det penningpolitiska mötet i november och december om inflations- och konjunkturutsikterna står sig. Riksbankens prognos visar även att det kan bli aktuellt med ytterligare en eller två sänkningar under första halvåret av 2025. Så vad händer med räntefonder när räntan går ner?

Källa: Riksbanken

En räntefond innehåller en samling räntebärande värdepapper
En räntefond innehåller en samling räntebärande värdepapper, exempelvis statsobligationer, företagsobligationer, statsskuldväxlar eller företagscertifikat. Det är lån med olika löptider och kreditrisk som ges ut av en emittent, exempelvis en stat eller ett företag. Räntefonden investerar i dessa räntebärande värdepapper och erhåller ränta från emittenten. Det finns olika typer av räntefonder:

  • Korta räntefonder: Investerar i räntebärande värdepapper och fonden har en löptid på upp till ett år.
  • Långa räntefonder: Investerar i räntebärande värdepapper och fonden har en löptid på mer än ett år, kallas även obligationsfonder.
  • Företagsobligationsfonder: Investerar i företagsobligationer, dvs obligationer utgivna av företag, kallas även kreditfonder. De kan ha olika löptider.

Du kan läsa mer om de olika räntefonderna här.

Så fungerar räntefonder när räntan går upp eller ner
När räntan går ner stiger generellt sett värdet på räntefonder. Det kan verka bakvänt, men anledningen är att när räntan går ner och nya obligationer ges ut så kommer de ge en lägre ränta än de obligationer som fonden redan äger. Då stiger värdet på fondens obligationer och därmed ökar räntefondens värde. På samma sätt är det också åt andra hållet. Om räntan stiger så kommer de obligationer som ges ut nu att ge en högre ränta än de obligationer som finns i fonden och således sjunker värdet på räntefonden.

Ränterisk
Korta räntefonder har en kortare löptid och anpassar sig därmed snabbare till marknadsräntan, därför är de mindre räntekänsliga och har lägre risk jämfört med långa räntefonder. Obligationer med lång löptid har ofta högre räntor än obligationer med kort löptid på grund av att investerare kräver en kompensation för längre bindningstider. Därför ger långa räntefonder normalt högre avkastning än korta räntefonder.

Duration är ett mått på ränterisk, det visar den genomsnittliga löptiden i en räntefond. Ju högre värde, desto känsligare är fondens andelskurs för förändringar i marknadsräntan. T.ex. har en räntefond med en duration på 4 år dubbelt så hög ränterisk som en räntefond med en duration på 2 år. En räntefond med en duration på 2 år innebär att fonden tappar 2% i värde om räntan stiger med 1 procentenhet, och fonden stiger med 2% om räntan går ner 1 procentenhet.

Kreditrisk
Företagsobligationsfonder har även en inbyggd kreditrisk som både ger en högre risk och högre chans till avkastning. Kreditrisk är skillnaden mellan den ränta en företagsobligation ger och den riskfria räntan, dvs en statsobligation med samma löptid. Man kan säga att det är den ”extra” ränta man får för risken att företaget inte kan betala tillbaka lånet och det kallas spread. Exempelvis om en statsobligation ger 1% och ett företag ger ut en obligation som ger 5% i ränta så är spreaden (kreditrisken) skillnaden mellan dessa, det vill säga 4%, se bild nedan.

För att få information om en räntefonds kreditrisk finns ett nyckeltal, spreadexponering, som mäter hur mycket fondens värde, uttryckt i procent, skulle falla om spreaden fördubblas, se bilden nedan. Det vill säga om en företagsobligation ger 5% i ränta och spreaden fördubblas, hur mycket kommer fonden då att förlora i värde. Du kan läsa mer om spreadexponering här.

Även om företagsobligationsfonder har högre risk än korta och långa räntefonder  så har de generellt sett lägre risk än aktiefonder.

Räntefonder kan vara ett bra komplement i fondsparandet och ett sätt att sprida risken eller ta ner risken i fondportföljen genom att investera i ett annat tillgångsslag. Räntebärande värdepapper är lite mindre riskfyllda än aktier. Det är alltid bra att sprida riskerna och ofta stiger obligationsfonder i värde när aktiemarknaden går ner. Och som svar på den inledande frågan så stiger alltså generellt sett räntefonder i värde när räntan blir lägre och när räntan stiger kan fonden gå ner i värde.

//Rebecca Jansson