När man väljer fonder är det första steget att utgå från sin spartid och inställning till risk. När man valt fondtyp kan man börja jämföra fonder för att hitta den fond eller de fonder som man tror på mest. När du jämför fonder är det viktigt att jämföra fonder inom samma kategori, t.ex. Europafonder med Europafonder för att få en rättvis jämförelse. Avkastning och avgift är två bra nyckeltal att använda när man utvärderar fonder. Vill man dyka djupare kan man även utvärdera fondernas risk (standardavvikelse), aktiva risk (tracking error) och riskjusterad avkastning (sharpekvot). Nedan går jag igenom dessa nyckeltal.
Avkastning
Avkastning visar hur mycket en fond ökat eller minskat i värde under en tidsperiod. Den kan till exempel visas för en dag, en vecka, en månad, ett år, 5 år, 10 år och så vidare. Avkastningen kan uttryckas som den procentuella förändringen över tidsperioden eller i ”faktiska kronor”.
Om en fond till exempel redovisar 10% i avkastning för ett år och en fondsparare satte in 1000 kronor vid årets början, då har fondspararen erhållit 100 kronor i avkastning vid årets slut och det totala värdet för fondandelarna är då 1 100 kronor.
Det är bra att känna till att fondens avkastning alltid redovisas efter att avgifterna är avdragna. Detta gäller både när man tittar i fondlistor eller när du loggar in och ser avkastningen på dina egna fondandelar.
Avgifter
Det är viktigt att vara prismedveten när du väljer fonder. Nedan följer några olika avgiftsbegrepp som redovisas för fonder.
Förvaltningsavgift
Förvaltningsavgift är en avgift du betalar till fondbolaget som ska täcka kostnader för bland annat förvaltning, analys, information och administration. Avgiften uttrycks i procent som en årlig avgift av fondandelarnas värde (till exempel 1 procent) men dras automatiskt med 1/365-del varje dag innan fondens kurs redovisas. Så det är inget du behöver dra av i efterhand när du tittar på fonders avkastning, utan den är redan avdragen.
Förvaltningsavgifter och andra administrations- eller driftskostnader
”Förvaltningsavgifter och andra administrations- eller driftskostnader” är ett EU-standardiserat avgiftsmått som inkluderar förvaltningsavgift samt övriga kostnader. För svenska fonder är dessa ofta detsamma som förvaltningsavgiften. Avgiftsmåttet hittar du i fondens faktablad.
Transaktionskostnader
Transaktionskostnader uppstår när fonden köper och säljer värdepapper som till exempel courtage och är alltså inte en avgift som fondbolaget tar ut. Det kan vara bra att känna till att vissa fondplattformar redovisar förvaltningsavgift och transaktionskostnader sammanslaget medan andra fondplattformar redovisar dem separat. Transaktionskostnader hittar du också i fondens faktablad.
Prestationsbaserad avgift
Vissa fondbolag har valt att ta ut en så kallad prestationsbaserad avgift. Denna avgift tas endast ut om fondens avkastning är bättre än exempelvis dess jämförelseindex. Prestationsbaserad avgift används vanligtvis i kombination med en (ofta lägre) fast förvaltningsavgift. Vanligast är prestationsbaserade avgifter i hedgefonder eller vid annan aktiv förvaltning.
Indexfonder och aktivt förvaltade fonder
Indexfonder har oftast lägre avgift än aktivt förvaltade fonder på grund av att indexfonders mål är att följa ett marknadsindex medan målet för en aktivt förvaltad fond är att överträffa sitt jämförelseindex och därmed läggs resurser på att välja ut bolag som förvaltaren tror på.
Två fonder med olika avgift men samma avkastning har varit lika bra för fondspararen
Två fonder som har olika förvaltningsavgift men samma avkastning har varit lika bra för fondspararen. Nedanstående exempel visar två fonder med olika avgift, men som för spararen varit lika bra eftersom de har givit samma avkastning (eftersom avgiften ju är avdragen när avkastningen redovisas).
| Fond A | Fond B | |
| Förvaltningsavgift | 1,0 % | 1,5 % |
| Avkastning | 7,5 % | 7,5 % |
Förvaltaren av fond B har i exemplet nått 9 procent i avkastning innan avgiften är bortdragen, medan motsvarande resultat för förvaltaren av fond A är 8,5 procent. Det gäller alltså att lyckas bättre som förvaltare om avgiften är högre. Förvaltare B har i sin förvaltning lyckats bättre, men den lägre avgiften i fond A gör att spararna får lika hög avkastning, 7,5 procent. Både avkastning och avgift spelar alltså roll.
I fondernas faktablad hittar du information om avgifter och kostnader och i årsbeskedet för dina fonder kan du se vad du betalat i kronor.
Risk
Risk betyder svängningar av fondens värde. Hög risk innebär att fondens värde svänger mer, både upp och ner och låg risk betyder att fonden svänger mindre. För att få möjlighet till hög avkastning behöver man ta ett visst mått av risk. Risken i fonder mäts vanligtvis som standardavvikelse.
Standardavvikelse
Standardavvikelse är ett mått på hur mycket en fonds värde svänger. En hög standardavvikelse innebär att fondens avkastning svänger mycket både upp och ner från fondens medelavkastning och en låg standardavvikelse innebär att fondens avkastning svänger mindre. När det gäller aktiefonder kan en standardavvikelse omkring 10 procent sägas innebära relativt låg risk, medan en standardavvikelse över 20 procent representerar en relativt hög risk.
Tracking error
Tracking error, eller aktiv risk som det heter på svenska, är ett mått på svängningar i skillnaden mellan fondens och jämförelseindexets avkastning och mäts som standardavvikelse. Ju högre aktiv risk desto större variationer mellan fondens och jämförelseindexets avkastning över tid, vilket kan vara en indikation på att förvaltaren tagit aktiva placeringsbeslut. Medan för indexfonder, vars mål är att följa ett index, bör den aktiva risken vara så låg som möjlig. Aktiv risk hittar du i fondens årsberättelse.
Riskjusterad avkastning
Sharpekvot
Sharpekvot, eller riskjusterad avkastning som det heter på svenska, är ett mått på hur väl en fond presterat i förhållande till sin risk. Ju högre Sharpekvot, desto bättre avkastning i förhållande till risken i fonden och således vill man eftersträva en så hög Sharpekvot som möjligt. Sharpekvoten kan öka antingen genom att fonden uppnår en högre avkastning eller genom att fondens risk minskar (det vill säga att avkastningen är jämnare över tid). Sharpekvoten beräknas genom differensen av fondens avkastning och den riskfria räntan (ofta används 3 månaders eller 6 månaders statsskuldväxlar som den riskfria räntan), dividerat med fondens standardavvikelse.
Även om det finns en hel del nyckeltal att titta på när man väljer fonder, kom ihåg att det viktigaste är att du kommer igång med sparandet och väljer fonder utifrån din spartid och inställning till risk och var prismedveten. Det är också bra att sprida risken i fondsparandet, dels genom att spara i fonder som investerar i olika geografiska marknader och branscher och genom att spara regelbundet t.ex. genom månadssparande.
//Rebecca
