Frågor & Svar

Här har vi samlat era vanligaste frågor och svar om fonder och sparande i olika kategorier.

En fond kan beskrivas som en portfölj med värdepapper som ägs av många investerare. Fonden kan innehålla såväl svenska som utländska aktier, obligationer och andra värdepapper. Alla pengar som placeras i fonden fördelas automatiskt på alla de värdepapper fonden äger.

En indexfond har en lika stor andel i olika företags aktier som dessa aktier finns representerade i index. Det innebär att om ett företag utgör exempelvis 10 procent av ett index så skall fonden ha lika stor andel. Eftersom indexfonder är passiva och inte behöver aktiv förvaltning så har dessa fonder i genomsnitt låga förvaltningsavgifter. Det finns indexfonder med olika placeringsinriktning. Vanligast förekommande är Sverigefonder som följer OMXS30 (de 30 största företagen på Stockholmsbörsen) och Globalfonder som följer ett globalt aktieindex.

I aktiv förvaltning avviker placeringarna från index. Förvaltaren väljer placeringar som bedöms ha störst chans att ge bra avkastning. Tid och resurser läggs ned på att analysera företag för att på så sätt kunna bedöma utvecklingsmöjligheterna. Aktiv förvaltning innebär inte nödvändigtvis att tillgångarna i fonden omsätts i en hög hastighet, utan främst menas att förvaltaren fattar aktiva placeringsbeslut, oberoende av sammansättningen i ett visst index.

Det finns några fördelar att spara i en aktiefond jämfört med att spara direkt i aktier. Det förstås inget som säger att du inte kan göra både och men sparande direkt i aktier kräver mer kunskap och mer tid.

Fördelarna med att spara i en aktiefond jämfört med att spara direkt i aktier:

Det är enkelt. Det är lätt att börja fondspara och göra insättningar och uttag. Fonder gör det enkelt för den som även vill spara i utländska placeringar. 

Valmöjlighet. Det finns ett stort utbud av fonder med olika inriktningar att välja på. 

Passar bra för mindre belopp. Du behöver inga stora belopp för att spara i fonder utan passar utmärkt för regelbundet sparande (tex månadssparande) med mindre belopp.

Professionell förvaltning. Du överlämnar ansvaret för att köpa, sälja och välja aktier eller andra värdepapper till förvaltare som jobbar med detta på heltid. 

Nackdelen är att fonden tar en årlig avgift. Avgiften dras med 1/365 del vare dag.

När du ska välja en fond att spara i måste du utgå från när i tiden du vill använda pengarna. Är det ett långsiktigt sparande (minst 5-7 år) kan en aktiefond passa bra. Har du kortare tidshorisont bör du kanske välja fonder som också placerar i räntor, tex blandfonder. Är det pengar du behöver snart så är det nog en räntefond du bör välja eller kanske till och med ett sparkonto.

Läs mer om hur du kan tänka när du ska välja fonder här.

En utav fördelarna med fonder är att när du fattat beslut om vilken fond du vill spara i och så sköter förvaltaren resten, dvs tar alla beslut om vilka aktier (om det är en aktiefond) som ska köpas och säljas. Däremot kan dina förutsättningar ändras med tidens gång och det är därför bra att kolla över ditt sparande någon gång per år. Passa då på att dels kolla över om du sparar i rätt typ av fond (aktiefond, blandfond eller räntefond) med tanke på när pengarna ska användas men kolla också hur de fonder du sparar i utvecklats. Har de gett bättre eller sämre avkastning än andra fonder som placerar på samma sätt? Har de gått mycket sämre kan du tex kolla hur hög avgiften är. Kanske har den en hög avgift som gör det svårt att hänga med resten av fonderna. Fundera på om du kanske ska byta till en annan fond, antingen som placerar på samma marknad eller om du ska byta till en fond som placerar på något annat sätt. Men glöm inte att vara långsiktig i ditt tänk.

Du kan enkelt kolla dina fonder med verktyget Kolla fonden som du hittar här.

Kolla fonden finns också som app som du laddar ner här.

Det är ingen större skillnad på att spara i fonder via ett investeringssparkonto eller via en kapitalförsäkring. I båda fallen betalar du en årlig avkastningsskatt som baseras på en schablonintäkt. Det skiljer sig något i hur beräkningen görs men skillnaden är marginell och egentligen inget som bör vara anledning att välja det ena eller det andra.

Däremot finns det en skillnad mellan alternativen när det gäller vad som händer med pengarna om du skulle dö. I en kapitalförsäkring kan du ange en förmånstagare som får pengarna när du dör medan sparandet på investeringssparkonto följer vanliga arvsordningen. 

Det finns också en liten praktisk skillnad vad gäller på vilket sätt skatten betalas. I en kapitalförsäkring betalar försäkringsbolaget skatten genom att ta pengar från din depå. När det gäller investeringssparkontot betalar du istället skatten i samband med deklarationen. Då har du också möjlighet att kvitta din schablonintäkt mot kapitalförluster. 

I vissa fall finns också en skillnad vad gäller avgift för själva kontot. Investeringssparkonto kostar inget medan vissa kapitalförsäkringar har en avgift. Kolla därför detta innan du börjar spara i en kapitalförsäkring.

Sammanfattningsvis är alltså skillnaderna mellan investeringssparkonto och kapitalförsäkring små när det gäller sparande i fonder. Skillnaderna mellan isk/kapitalförsäkring och direktsparande är däremot större. Om det kan du läsa här.

När du ska börja fondspara till ditt barn finns det några saker som är bra att fundera över, till exempel om du ska spara i ditt eget namn eller barnets namn. Om du ska direktspara eller spara via investeringssparkonto/kapitalförsäkring. Vilken typ av fond du ska välja eller om du ska spara på ett sparkonto. Här kan du läsa om att spara till barn:

http://fondkollen.se/fondbloggen/inlagg/basta-sattet-att-spara-till-barn-del-1-fonder-eller-sparkonto

http://fondkollen.se/fondbloggen/inlagg/basta-sattet-att-spara-till-barn-del-2-pa-vilket-satt-ska-jag-spara

Fonder köper du antingen direkt via det fondbolag som förvaltar fonden eller via något av alla de fondtorg som finns. Det kan vara antingen din egen bank (de flesta banker har idag fondtorg där många fonder från flera olika förvaltare säljs) eller något annat fondtorg, tex Nordnet, Avanza eller Fondmarknaden.se. 

Vanligtvis kan du göra allt själv via internet men behöver du hjälp så kontakta kundtjänst hos det bolag där du tänker dig börja spara.

Att byta fonder innebär i praktiken att du säljer en fond och köper en annan fond. Om du har direktsparat i fonden, dvs inte sparat via en kapitalförsäkring eller på ett investeringssparkonto (isk) måste du skatta för den vinst du har gjort i fonden när du tar ut pengar, dvs säljer fondandelar. Skatten är 30 procent av den vinst du har gjort. Du behöver inte själv räkna ut hur mycket det är, det gör fondbolaget åt dig. De skickar sedan uppgifterna till Skatteverket och därmed förtrycks på din deklaration. Det kan ändå vara bra att själv räkna ut hur mycket skatt du ska betala eftersom du kanske behöver lägga undan pengar till detta.

Har du sparat i fonden via en kapitalförsäkring eller på ett investeringssparkonto behöver du inte skatta när du säljer fonden. Det är för att du istället har skattat lite varje år (en årlig avkastningsskatt som baseras på en schablonintäkt). Här kan du läsa mer om olika sätt att spara i fonder och de olika skattereglerna.

Att ta ut pengar från fonder (sälja andelar) är enkelt och de flesta fonder är öppna för både insättningar och uttag när som helst. Du kontaktar fondbolaget, banken eller fondtorget (beroende på var du sparar). Försäljningen görs till den kurs som gäller vid dagens slut (alternativt nästföljande dags slut om uttaget gör sent på eftermiddagen/kvällen) och pengarna betalas normalt ut inom tre dagar.

Några saker kan dock vara bra att tänka på:

  1. Det kan vara klokt att sprida uttagen över tid och på så vis minska effekterna av marknadernas svängningar. Du riskerar inte att ta ut allt när börserna sjunkit och fondernas värde är lågt. Detta gäller kanske framförallt om du ska göra ett större uttag.
  2. Det är också bra att vara medveten om den eventuella skattekonsekvens en försäljning av fonder kan innebära beroende på om du direktsparat i fonden eller sparat via en kapitalförsäkring respektive investeringssparkonto.
  3. Om du direktsparar i fonder och ska göra uttag kan det vara idé att kvitta vinster mot förluster. Gör du uttag ur en fond med vinst kan du samtidigt sälja fonder med förlust för att på så sätt kvitta dem mot varandra och minska skatten. Tvärtom, om du tänker sälja en fond med förlust tjänar du på att samtidigt sälja en fond med vinst

Normanbeloppet är ett jämförelsemått som avser att visa den totala kostnaden i kronor för ett månadssparande på 1000 kronor i en fond under tio år. Syftet är att fondspararna med hjälp av detta mått ska kunna se vad den årliga procentuella avgiften kan tänkas bli i kronor sett över en längre tidsperiod.

Beloppet beräknas som skillnaden mellan det resultat som skulle kunna uppnås om sparandet fick växa helt utan avgifter och det belopp som spararen får ut efter tio år med hänsyn tagen till fondens faktiska avgift och en antagen avkastning. (För alla aktiefonder antas avkastningen uppgå till 6 % och för blandfonder och räntefonder är den antagna avkastningen 4 respektive 2 %)

Viktigt att tänka på är att den antagna avkastningen inte är någon utfästelse om värdetillväxten, utan denna används endast för att fondernas Normanbelopp ska vara jämförbara med varandra. Beloppet som redovisas är därför inte något facit på vilken avgift man som sparare i verkligheten kommer att betala för en specifik fond, utan snarare ett teoretiskt räkneexempel. I praktiken påverkas ju den sammanlagda avgiften av storleken på den verkliga avkastningen.

Active share eller ”aktiv andel” är ett relativt nytt mått som kan sägas mäta graden av aktivitet hos en fondförvaltare. Med aktivitet menas i detta sammanhang hur fondens placeringar skiljer sig från sammansättningen av fondens jämförelseindex (börsindex). Active share anges som ett tal mellan 0-100 och anger i procent hur stor andel av fondens innehav som avviker från dess jämförelseindex. Noll procent active share innebär att fonden har exakt samma innehav och samma fördelning av innehaven som jämförelseindexet. 100 procent active share innebär att inga av fondens innehav finns representerade i indexet.

Som sparare är viktigt att komma ihåg att active share endast utgör ett av många mått som finns att tillgå vid utvärdering av en fond. Även mått såsom ”aktiv risk” och ”informationskvot” mäter en fonds avvikelse gentemot sitt jämförelseindex samt konsekvensen av denna avvikelse. 

Varje månad sätts automatiskt pengar av till din framtida pension som motsvarar ett belopp på 18,5% av din lön. Den allmänna pensionen består av dels inkomstpension, dels premiepension. Där 16% går till inkomstpension och 2,5% går till premiepensionen (ofta kallad PPM).

Premiepensionsdelen placeras i fonder och du kan själv välja vilka dessa fonder ska vara. Om du inte gör ett eget fondval placeras dina pengar i ett statligt ickevalsalternativ.

Genom att logga in på Pensionsmyndighetens hemsida (med Bank id eller Mobilt bank id) kan du enkelt se vilka fonder du har valt. Vill du byta fonder så gör du det antingen det på hemsidan eller via Pensionsmyndighetens app. Du väljer själv vilka fonder du vill spara ibland de drygt 800 fonder som finns på det så kallade fondtorget. Du får välja upp till fem fonder och du kan byta hur ofta du vill. Det kostar ingenting och utlöser inte heller någon skatt. Vill du ha hjälp med hur du kan tänka kring ditt val så kan du läsa mer här.

När du sparar i en fond betalar du en årlig avgift till fondbolaget. Avgiften ska täcka förvaltningen av värdepapper i fonden, fondbolagets övriga kostnader för personal, lokaler, administration, datasystem, utskick av årsbesked, årsrapporter och annan information, marknadsföring, distribution med mera.

Hur stor avgiften är skiljer sig åt mellan olika fonder. Det kan bero på fondbolagets administrativa kostnader, men även på fondens placeringsinriktning, hur aktiv förvaltningen är samt vilken service som erbjuds i form av rådgivning, tillgänglighet med mera.

Förvaltningsavgiften inkluderar för svenska (Sverigeregistrerade) fonder kostnader för att bland annat administrera sparandet, informera dig och andra andelsägare, göra analyser av marknader och företag, placera pengarna, depå (förvaringsbanken) samt tillsyn (Finansinspektionen).

Årlig avgift är ett EU-standardiserat mått som har funnits sedan 2012. Det är framtaget för att det ska gå att jämföra kostnader för alla fonder i hela Europa på ett rättvisande sätt. Årlig avgift utgörs av förvaltningsavgiften samt övriga kostnader som tas ur fonden. De övriga kostnaderna kan till exempel vara kostnader för de ingående fonderna i en fond-i-fond. Årlig avgift inkluderar inte kostnader för köp och försäljning av aktier och räntepapper i fonden (courtage) eller om fonden har en prestationsbaserad avgift. Årlig avgift redovisas i procent i efterhand för ett kalenderår och visar alltså vad du faktiskt har betalat.

Årlig avgift är det avgiftsmått som vi använder i t ex “Kolla fonden” här på Fondkollen.

För svenska fonder är skillnaden mellan årlig avgift och förvaltningsavgift generellt sett mycket liten.

För utländska fonder är däremot en större skillnad mellan de båda måtten vanligare. Detta eftersom förvaltningsavgiften för dessa, vanligtvis, inte omfattar lika många kostnader. För utländska fonder kan exempelvis kostnader för förvaring (förvaringsinstitut), administration samt värdering och revision vara sådana som ingår i årlig avgift men inte alltid i fondens förvaltningsavgift.

Årlig avgift är det mest heltäckande måttet och täcker in allt utom de kostnader som avser fondens handel med värdepapper, dvs courtage. Årlig avgift är därför det avgiftsmått du ser här på Fondkollen, exempelvis i verktyget “Kolla fonden”, samt i fondernas faktablad. Förvaltningsavgiften kan skilja sig från årlig avgift. Läs mer om detta här. 

Vissa fondbolag har valt att ta ut prestationsbaserad avgift (avkastningsrelaterad avgift). Det innebär att den prestationsbaserade avgiften endast tas ut om fondens avkastning är bättre än exempelvis dess jämförelseindex.

Prestationsbaserad avgift används ofta i kombination med en fast förvaltningsavgift. Vanligast är prestationsbaserade avgifter i hedgefonder eller vid annan aktiv förvaltning.

En nackdel med prestationsbaserad avgift är att det är svårare att i förväg veta hur stor avgiften blir.

De flesta fonder med prestationsbaserad avgift använder sig av något som kallas för ”high water mark”, ett “högvattenmärke”. Det betyder att, om fonden har minskat i värde, tas inte den prestationsbaserade avgiften ut förrän fondens värde åter nått upp till samma nivå, ”high water mark”. Information om fondens avgiftsmodell hittar du ibland annat i faktablad och informationsbroschyr.