Fondbloggen

Så fungerar Normanbeloppet

Det har kommit någonting som kallas för Normanbeloppet. Funderar du kanske över vad det är för något? Här försöker jag reda ut begreppen och berätta vad det egentligen visar.

Tänk dig att du prenumererar på en dagstidning i tio år. Vi säger att prenumerationen kostar 3 000 kronor per år. Det du betalar för din prenumeration i tio år blir då 30 000 kronor. Istället för prenumerationen väljer du nu att läsa en gratistidning. För att räkna ut ”Normanbeloppet” för din tidningsprenumeration lägger du då ihop de 30 000 kronorna för prenumerationen du nu slipper betala med den värdeökning som du skulle ha fått om du investerat pengarna och fått 6 procent per år i avkastning, i detta fall knappt 12 000 kronor. ”Normanbeloppet” för din tidningsprenumeration blir då 42 000 kronor.

Så här definieras Normanbeloppet (som förresten heter just så eftersom det initierats av finansmarknadsminister Peter Norman):

“Normanbelopp” är en prognos för den sammanlagda kostnaden i fonden för ett sparande på 1 000 kronor per månad i tio år. Nyckeltalet beräknas som skillnaden mellan det resultat som skulle kunna uppnås om sparandet fick växa helt utan avgifter och det faktiska belopp som spararen får ut efter tio år.

På flera håll kan man läsa att Normanbeloppet är vad man som sparare faktiskt betalar för att spara 1 000 kronor i månaden i en viss fond i 10 år. Det stämmer alltså inte riktigt. I exemplet ovan med tidningsprenumerationen har jag ju betalat 30 000 kronor och inte 42 000 kronor.

Jag illustrerar med ännu ett exempel:

Jag sparar 1 000 kronor i månaden i tio år i en aktiefond som har en avgift på 0,7 procent. Enligt Normanbeloppet antas en aktiefonds avkastning vara 6 procent per år, det vill säga att fondens värde ökar med 6 procent varje år.

Efter tio år har jag då enligt Normanbeloppet haft en kostnad för fonden på 6 332 kronor.

Av det beloppet består 5 046 kronor av vad jag har betalat i fondavgift under tio år. Resten, 1 286 kronor, är vad jag teoretiskt skulle ha kunnat få i avkastning om jag inte hade behövt betala någon avgift alls. Det vill säga att även pengarna som går till avgift hade kunnat vara kvar i fonden och växa med 6 procent per år.

Det är också bra att veta att ordet prognos som används i Normanbeloppet, inte betyder att det är vad jag kommer betala i avgift under 10 år. Det är helt enkelt ett räkneexempel. Alla aktiefonder får inte en avkastning på 6 procent per år. En del får en högre avkastning och en del får en lägre avkastning. Och inte ens om du får 6 procent per år så visar alltså Normanbeloppet vad du kommer betala i avgifter.

Vill du testa själv och se vad olika avgifter faktiskt betyder i kronor kan du använda dig av vår räknesnurra. Där kan du själv lägga in spartid, sparbelopp, avkastning och avgifter och se hur det påverkar ditt sparande i kronor.

Glöm inte att det kan vara bra att titta på flera nyckeltal när du väljer fonder, t ex kan historisk avkastning ge en vägledning om hur förvaltaren har lyckats hittills. Avkastningen är ju syftet med sparandet och att vara prismedveten betyder att både se till vad man betalar och vad man får för pengarna.