Fondbloggen

Riskvilja och privatekonomiskt självförtroende skiljer könen åt

I Sverige är fondsparandet väldigt utbrett och ungefär lika stor andel kvinnor som män sparar i fonder, 74 procent av kvinnorna och 77 procent av männen. Räknar vi med premiepensionen är alla i Sverige med en deklarerad inkomst fondsparare!
I mångt och mycket är det ingen större skillnad mellan könen när det gäller på vilket sätt vi sparar och hur vi tänker i olika frågor som rör fonder, men det finns några områden där skillnaderna är stora.

Detta visar siffror som Fondbolagens förening låtit TNS Sifo Prospera ta fram.

km1

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: TNS Sifo Prospera 2016

Ett område där det skiljer sig markant mellan könen är inställningen till risk. Betydligt fler män än kvinnor uppger att de är benägna att ta risker i sitt sparande. 54 procent av männen uppger att de kan tänka sig att ta högre risk i syfte att få en bättre avkastning. För kvinnorna är motsvarande andel 37 procent. 49 procent av kvinnorna tycker att låg risk är viktigast medan en betydligt lägre andel, 33 procent, av männen anser att låg risk är viktigast. Jämfört med undersökningen 2014 har riskviljan minskat något både bland kvinnor och män.

Bilden nedan illustrerar svaret på frågan ”Hur resonerar du i allmänhet när det gäller risknivån i en fond, är det viktigast att risken är låg eller kan du tänka dig att ta högre risk för att få chans till högre avkastning?”:

km2

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: TNS Sifo Prospera 2016

Att män är mer riskbenägna än kvinnor kanske också kan vara en del av förklaringen till att män i större utsträckning sparar direkt i aktier. 38 procent av männen sparar i direktägda aktier, medan 27 procent av kvinnorna gör det.

Ett annat område där det är stor skillnad mellan könen är hur man upplever sin kunskap rörande privatekonomi samt kunskapsnivån när det gäller att kunna påverka sina pensioner. På frågan om man upplever sig ha tillräckliga kunskaper inom privatekonomi svarar 49 procent av kvinnorna att man har tillräckliga kunskaper. Det är en betydligt lägre andel jämfört med männen där en majoritet, 66 procent, anser sig ha tillräckliga kunskaper inom privatekonomi.

km3

 

 

 

 

 

 

Källa: TNS Sifo Prospera 2016

Skillnaden mellan män och kvinnor är ännu större när det gäller frågan om man upplever sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna påverka sin pension. På den frågan svarar 45 procent av kvinnorna att de anser sig ha tillräckliga kunskaper medan 65 procent av männen anser sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna påverka sin pension.

km4

 

 

 

 

 

Källa: TNS Sifo Prospera 2016

Värt att notera är att detta endast visar den upplevda kunskapsnivån hos de som svarat, inte hur kunskapsnivån faktiskt ser ut.

Men att kvinnor i mindre utsträckning upplever att de har tillräckliga kunskaper kanske också kan vara en av förklaringarna till att kvinnor i större utsträckning än män väljer fonder utifrån rådgivning och rekommendationer. Även om män också främst väljer fonder utifrån rekommendationer väljer de i större utsträckning än kvinnor fonder genom att själva aktivt söka information.

km5

 

 

 

 

 

 

Källa: TNS Sifo Prospera 2016, Bas: De som fondsparar privat

Glädjande är att andelen som anser sig ha tillräckliga kunskaper inom privatekonomi har ökat stadigt sedan 2012, då vi första gången ställde frågan. Då var det endast 37 procent av kvinnorna och 54 procent av männen som ansåg sig ha tillräckliga kunskaper inom privatekonomi. 2014 hade andelen stigit till 46 respektive 59 procent och nu, 2016, är alltså andelen som anser sig ha tillräckliga kunskaper inom privatekonomi 49 procent för kvinnorna respektive 66 procent för männen. Samma utveckling ser vi också när det gäller frågan om man upplever sig ha tillräckliga kunskaper för att kunna påverka sin pension.

km6

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Källa: TNS Sifo Prospera 2012, 2014, 2016

Det är upplyftande att andelen som upplever sig ha tillräckliga kunskaper har ökat både bland kvinnor och män, men fortfarande upplever majoriteten av kvinnorna att de har otillräckliga kunskaper, vilket är bekymmersamt.

En känsla av att man inte har tillräckliga kunskaper kan leda till en försiktighet, som i sig inte nödvändigtvis är av ondo. Men om oron leder till att man avstår från att ta beslut kring sin privatekonomi, tycker jag det är ett problem. Och om försiktigheten leder till att man inte vågar ta någon risk alls, kan det bli ett problem när det gäller det långsiktiga sparandet. För att få möjlighet till lite högre avkastning på sikt behöver man vara beredd att ta en lite högre risk. Man behöver inte kunna allt och det bästa sättet att lära sig är genom praktisk erfarenhet.

Sifforna ovan visar också varför initiativ för att öka kunskapsnivån är så viktiga. Gilla Din Ekonomi är ett bra exempel på detta. Gilla Din Ekonomi är ett nätverk där myndigheter, organisationer och företag samarbetar, initierar, utvecklar och inspirerar i frågor om folkbildning i privatekonomi. Fondbolagens förening medverkar aktivt i flera delar inom Gilla Din Ekonomi.

Ett annat sätt som föreningen arbetar med folkbildning och för medvetna och kunniga sparare är genom Fondkollen.se, sajten du befinner dig på just nu, som förenklar och förklarar. Här finns fakta, inspiration och smarta verktyg samlade på ett ställe.

Mer från Fondbolagens förenings stora fondspararundersökning 2016 hittar du i mina två tidigare utskick:

http://fondkollen.se/fondbloggen/inlagg/sverige-fortfarande-varldsbast-pa-att-spara-i-fonder

http://fondkollen.se/fondbloggen/inlagg/var-tredje-som-manadsspararar-sparar-mer-an-2-000-i-manaden

Hanna Helgesson, sparekonom

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *