Fondbloggen

Därför borde fler upptäcka investeringssparkontot

Idag, torsdag den 28 november, fastställdes statslåneräntan till 2,09 procent. Varför är det intressant? Jo, för att det är den som ligger till grund för skatten på investeringssparkontot (ISK) 2014 (gäller även för kapitalförsäkring). Det innebär att om ditt sparande ökar i värde med mer än 2 procent under 2014 är det mer fördelaktigt att spara via ISK än utanför. Det innebär också att skattenivån är fördelaktig för spararna även under det kommande året

Hur har det sett ut under de två år som ISK har funnits?

De senaste två åren har präglats av en extremt låg statslåneränta och en hög avkastning på de flesta aktiemarknader. Det är en kombination som gynnar ISK.

För att illustrera kan vi göra ett exempel. Vi säger att man började spara 500 kronor per månad i en Sverigefond den 1 januari 2012. I det ena fallet sparar man direkt i fonden och i det andra fallet sparar man i fonden via ett investeringssparkonto. Vilket alternativ hade varit mest förmånligt om vi tittar på den skatt man har fått betala om man skulle sälja allt idag?

Vid ett direktsparande blir skatten, som vi ser i tabellen, 673 kronor under dessa knappa två år medan skatten på ett ISK blir 66 kronor. Denna stora skillnad beror på två saker. För det första är statslåneräntan extremt låg vilket gör att schablonintäkten på ISK blir låg och för det andra har den verkliga avkastningen för Sverigefonder varit väldigt hög under perioden.

Med en låg schablonränta och en hög verklig avkastning är ISK det mest fördelaktiga sättet att spara på. Men om vi tar ett exempel som åren 2007-2008 då Sverigefonder förlorade i värde hade det sett annorlunda ut. Då hade du fortfarande fått betala en schablonskatt på sparandet i ISK trots att pengarna minskat i värde medan du inte hade behövt betala någon skatt alls om du direktsparat i fonden. Det handlar om att så länge avkastningen blir högre än statslåneräntan är det fördelaktigt att spara på ISK, sett till ett enskilt år.

Just nu är räntan som sagt extremt låg och det kan vi nog inte förvänta oss att den alltid kommer att vara. Om vi tittar tillbaka de senaste tio åren har den genomsnittliga statslåneräntan legat på drygt 3 procent. ISK passar särskilt bra för aktier och fonder med aktier i som långsiktigt kan förväntas ge en högre avkastning än statslåneräntan. Hur avkastningen för olika fondtyper varit under den senaste tio årsperioden visas i tabellen nedan. Under denna period ser vi att det endast har varit penningmarknadsfonder som i genomsnitt haft en lägre avkastning än statslåneräntan.

Med dessa förutsättningar i beaktande kan man säga att ISK passar för sparande som förväntas ge en hög avkastning, som till exempel aktier och aktiefonder. Olika former av räntesparande med låg avkastning som sparkonto eller penningmarknadsfonder, rekommenderar jag generellt inte ha på ett ISK.

Vad är ett investeringssparkonto?

Ett ISK är ett konto på vilket du kan spara i till exempel fonder och aktier. Du öppnar kontot hos exempelvis en bank. Att öppna ett konto är gratis, fonderna du sparar i kostar lika mycket som om du sparat direkt i fonden utanför kontot. På ett ISK betalar du skatt varje år och den räknas ut med hänsyn till hur mycket pengar du har haft på kontot under året samt vad statlåneräntan sista november föregående år var. Det medför att du inte betalar någon skatt när du gör uttag eller byter dina fonder.

Om värdeökningen på ditt sparande blir högre än den fastställda statslåneräntan är det mer fördelaktigt att spara i fonder på ett ISK än utanför. Det innebär att om du tror att du framöver kommer få en avkastning som är högre än statlåneräntan är det fördelaktigt att ha ditt sparande på ett ISK.

Hälsningar Hanna Helgesson, sparekonom

3 kommentarer

15 Feb. 17:01

lennart

Hej, Jag sa fel i min första kommentar. När jag räknat på det själv ser jag att avkastningskravet på t.ex 25 år är 5,5% för att ISK ska vara lönsam, förutsatt att skatten hamnar på 1% i snitt över den tiden. Det som inte tas med här är utdelningar, men eftersom fonder sällan ger dem så är det också rimligt att bortse från dem. Om man istället ägde aktier med högre utdelning än statslåneräntan (mycket enkelt idag) så tjänar man direkt på att ha ISK varje år. Två saker jag tycker du underskattar i din rekommendation är volatilitet och ränta-på-ränta effekten vid relativt låga räntenivåer. Som du ser ovan så räcker det med att statslåneräntan ligger på lite drygt 3% för att avkastningen ska behöva vara mycket högre (5,5%) för ISK valet på lång sikt. Då har jag dock inte tagit med de 0,12% du nämner för fonder. Volatilitet nämner jag att det inte räcker med genomsnittlig avkastning vid dessa beräkningar. Tänk dig att du har en genomsnittlig avkastning som är högre än statslåneräntan fem år i streck, men när du ska sälja kommer en börskrasch som gör att du har gått back lite grann eller helt enkelt bara gått plus minus noll. Då har du ju fått en rejält mycket lägre avkastning än den som hade ett vanligt konto som kan sälja utan att bli beskattad, eller som kan välja att sälja av vissa innehav för att kvitta förluster mot andra vinster. Jag tycker bara att det är lite för enkelt att säga att avkastningen bör vara högre än statslåneräntan för att ISK ska vara bättre, det är en hel del mer att tänka på.

13 Feb. 14:43

Hanna

Hej Lennart! Att vi i inlägget valde att jämföra ISK med ”vanligt” fondsparande under de senaste två åren har ju att göra med att ISK bara har funnits i två år (sedan 2012). Men du har ju helt rätt i att om vi tittar på sparande på längre sikt förlorar man avkastningen på den delen som skattas bort varje år via ISK. Men för att det ska få någon större effekt krävs, för det första, att räntenivån är på en betydligt högre nivå än idag och för det andra att man inte gör någon justeringar i ”portföljen” under väldigt lång tid. För fonder som man sparar direkt i, dvs inte via ISK, kapitalförsäkring eller någon pensionslösning, betalar man numera en årlig schablonskatt på 0,12 procent. Tar vi hänsyn till den blir skillnaden också något mindre. Hälsningar Hanna, sparekonom

13 Feb. 02:19

lennart

Hej, jag måste säga att jag tycker det är lite missvisande att jämföra avkastning efter skatt mellan ISK och vanligt aktiekonto på så kort tid. Den ena (ISK) skattas ju kontinuerligt medan den andra skattas när man säljer. Varför skulle en investerare sälja sina aktier varje år och betala skatt? Det är i så fall bättre att jämföra ISK med vanligt konto på lång sikt, och vilken avkastning som då krävs för att ISK ska vara bättre. På 20 års sikt t.ex så krävs en avkastning på ung. 7% för att det ska vara lönsamt. Detta beror ju på den ränta på ränta man går miste om på grund av skatten som dras varje år på ISK. mvh Lennart

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *