Fondbloggen

Därför behöver din buffert vara mer än bara amortering

Vad är en buffert? Är det att ha en låg belåningsgrad på bostaden eller är det att ha ett sparande som är lättillgängligt när behov av pengar uppstår? Mitt råd är att ha en balans mellan amortering och annat sparande.
Att amortera är bra, men att öka hushållets buffert genom att både spara och amortera är ännu bättre. Här kommer några exempel.

Det talas mycket om att de svenska hushållen är överbelånade och om hur lösningen på detta kan se ut. Amortering på bolån diskuteras flitigt, stimulans av sparande hörs det däremot inte lika mycket om. För hushåll med små marginaler kan dock ett sparkapital ge större trygghet än en låg belåningsgrad. På sparande finns också möjlighet till bättre avkastning än den låga räntan på bolånen.

Bankföreningen vill att de hushåll som tar nya bolån och där belåningsgraden är över femtio procent av bostadens marknadsvärde ska amortera. Finansinspektionen tycker att det är en bra idé och menar att hushållen behöver bygga upp större buffertar. Men om man vill att hushållen ska bygga upp buffertar mot sämre ekonomiska tider borde ökade incitament att spara även på andra sätt vara minst lika viktiga.

Att amortera på lånen är bra eftersom det minskar belåningsgraden, det vill säga hur mycket bostadslån man har i förhållande till bostadens värde. Vi har idag inte någon inflation som hjälper till att gröpa ur lånen. En låg belåningsgrad minskar känsligheten för framtida räntehöjningar. Det minskar också den påverkan som fallande bostadspriser skulle få om man blir tvungen att sälja bostaden. Å andra sidan har antagligen den nya bostaden man i så fall tänkt köpa också sjunkit i pris.

Ett amorteringskrav gör dock inte hushållen mindre sårbara vid tillfälliga förändringar i den egna ekonomin, snarare tvärtom. Om allt sparande är bundet i bostaden, kan möjligheten att få loss pengar vid behov vara begränsad och ett nytt lån kan vara svårt att få. Ett sparkapital som är lättillgängligt skapar en helt annan trygghet och frihet.

De nya amorteringskraven kommer till stor del att beröra alla dem som nu ska in på bostadsmarknaden för första gången, unga och barnfamiljer. För dessa grupper, där man försöker pussla ihop ekonomin och familjelivet, är ett lättillgängligt buffertsparande oftast en större trygghet än att ha en låg belåningsgrad på bostaden. När barnen är små är ofta familjens ekonomi mer ansträngd på grund av bland annat föräldraledighet och deltidsarbete. I det läget kanske det är rimligt att amorterar mindre för att öka på amorteringarna när barnen har blivit större.

Det gäller att försöka hitta en balans och det borde få vara upp till hushållen själva att, till stor del, få bestämma hur sparandet ska fördelas mellan amortering och ett mer lättillgängligt buffertsparande.

Hushåll behöver också ett sparande med möjlighet till en högre avkastning än den man får vid amortering. För detta långsiktiga sparande passar fonder med aktier bra, vilket tillsammans med amortering ger en god riskspridning.

För att illustrera vikten av att både amortera och spara gör vi ett exempel:

En familj köper ett hus för 3 000 000 kronor, vilket också är marknadsvärdet. Man tar ett lån på 2 400 000 kronor, vilket ger en belåningsgrad på 80 %.

I det första alternativet amorterar familjen 3 000 kronor i månaden och sparar ingenting. I det andra alternativet amorterar familjen hälften så mycket, dvs 1 500 kronor i månaden, och sparar 1 500 kronor i en fond med en genomsnittlig avkastning på 6 procent per år. Avkastningen på aktiefonder totalt har de senaste tio åren varit 7 procent per år i genomsnitt, varav Sverigefonder 11 procent per år och globalfonder 6 procent per år.

 

I det första alternativet, där man amorterat 3 000 kronor per månad, har man fått lägre räntekostnader per månad än i andra exemplet. Men i det andra exemplet, där man också har sparat, har man i stället fått en buffert som kan användas till oförutsedda utgifter, till renoveringar eller till amortering om man vill det. Med en avkastning som är högre än räntan på lånen har man tjänat på att både amortera och spara.

Återigen, vad är en buffert? Är det att ha en låg belåningsgrad på bostaden eller är det att ha ett sparande som är lättillgängligt när behov av pengar uppstår? Min rekommendation är att det är både och.

Att amortera är bra, men att öka hushållens buffertar genom att både spara och amortera är ännu bättre.

 Fler tips

Läs tidigare utgåvor av Sparekonomen informerar här.

4 kommentarer

08 Apr. 10:24

hanhel

Hej, Lite förenklat kan man säga att med en ränta på 3 procent så har jag efter 5 år med endast amortering (3 000 kr/mån) en räntekostnad som är cirka 450 kr mindre per månad än vid start. Med en amortering på 1 500 kr, som i exempel 2, blir räntekostnaden 225 kronor mindre per månad. Efter 15 år är räntekostnaden ungefär 1 350 kronor mindre per månad i första exemplet och 675 kronor mindre per månad i andra exemplet. Efter 25 år är räntekostnaden ungefär 2 250 kronor mindre per månad i första exemplet och 1 125 kronor mindre per månad i andra exemplet. /Hanna Helgesson

06 Apr. 10:05

Elisabeth

Jag vill också att minskade räntekostnader skall tas med i ovanstående beräkningar, annars känns det inte bra.

18 Nov. 09:54

joel

Håller med föregående kommentar. Med denna simpla logik skulle det ju löna sig oerhört mkt att låna så mycket det bara går och stoppa in i fonder som bara växer och växer med 6% per år. Fantastiskt!

03 Nov. 09:47

Peter

Men du har ju inte räknat med någon ränta på bolånet? I exempel 1 har man ju en lägre total kostnad per månad från år 2 och framåt eftersom bolånet är lägre och därmed räntekostnaden varje månad.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *